Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södra Wedbo enskildt - Socknar: 1. Ekesjö - b. Landsförsamlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 Ekessö socken.
loppet af 820 tunnland. J öster och norr är socknen bergig oeh
backig, men saknar derför hwarken kärr, mossar eller furunioar.
Jnom densamma stola, enligt uppgift, finnas icke mindre än 54
större matten, hwaraf 24 med benämningen sjöar oeh 30 fä kalla-
de gölars af dessa ligga dock 20 på Ekesjö stadsjord Uti en af
dessa sjöar, Hästsjön kallad, är en liten ö, uti hwilken samman-
träffa Jönköpings oeh Linköpings län samt Ekesjö, Hult, Askeryds
och W. Nde socknar Mängden af gölar, hwilka ensamt sinnas
i mossar, de der oftast sakna aflopp, utwisa allt för tydligt denna
trakts sumpiga beskaffenhet Sasoni ät öster gående in i oftanämn-
da stora bergskedja, har socknen härstädes ett högt läge, enligt apo-
thekaren Forshælls uppgift (Hush.-sällsk. handl. 1855), ända till
1,730 fot öfwer hafivet, således öfwer 1,200 fet högre än Som-
men och 600 fot högre än Taberg; synnerligen märkliga höjder
härinoin äro: Soåsen, i nordwest, samt Klinta, Kräk- och Skuru-
bergen i nordost. Juom socknen finnes ett skattlagdt torp, Såg-
hemmanet kalladt, som har den märkliga storlek att det är i be-
willning uppskattadt till 300 R:dr banko och har 4 bosatta egare.
Uti nämnda östra höjder haftva tvi ett af de mest i ögonen
fallande exemplen på naturkrafternas i jordens inre flertaliga in-
werkningar på deß yta, i tider hwilkas aflägsenhet frän tvår tvi
icke möjligen kunna beräkna och hwaraf desz nu warande form be-
rott; bergskedjor hafwa dermedelst icke allenast blifwit uppresta,
utan sedermera söndersprängda eller öppnade, liksom för att bereda
beqwäm framkomst igenom desamma för menniskor, matten o. s. w.,
nemligen den här belägna så kallade Skuregata HO. Jnnan
den geologiska kunskapen hunnit sin nuwarande höjd, har det här
ifrågawarande naturfenomenet på det högsta fästat uppmärksamhe-
ten, mindre kanske i beundran öfioer de krafters storhet som åstad-
kommit detta werkligen storartade naturuppträde, än att derpå pröf-
wa sin fantasis förmåga ända derhän, att sätta i fråga, om det
icke är ett werk af forntidens jättar, eller oct af menniskor, egent-
ligen hedningar, för att skaffa sig tjenliga platser till offringar
eller andaktsöfningar. Grefwe Dahlberg, som är 1696 undersökte
Skure gata, har deröfwer i sin "snecia Antigua et Henderan
meddelat ritning. Wi skola deremot försöka att i ord gifwa en
en fullständig teckning öfwer desz nuwarande beskaffenhet:
Nära hemmanet Bjeßarp i denna socken, i gränsen mot Hult,
är en hög bergås, som sträcker sig i nordost och sydwestz i denna
har genom bergniassans särskridning en öppning blifwit gjord i berg-
ryggen, 432 fot lång, men af olika bredd, från 30 till 80 fot;
höjden på sidorna är äfwen olika eller från 76 till J.90. sot. Of-
wanpå, der bergwäggen är högst, ligger ett betydligt stort berg-
block, som med en undre slät sida utskjuter flera fot öfiver öppnin-
«) Naturwetenfkapen upplyser att dylika skurar äfwen kunnat åstadkom-
mas as watteir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
