- Project Runeberg -  Arvid Herner. Skildring ur Stockholmslifvet /
78

(1883) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

du vet min adress! Kom snart; jag har så mycket att
säga dig. Som jag ej vet hvar du bor (äfven det har
du dolt för mig), skickar jag mitt bref dit, der du
träffas hvarje dag, såsom jag hört berättas. Men, du har
ju rättighet att följa ditt hjertas ingifvelse, och derför
har du inga förebråelser att vänta af mig. Jag vill lida
i ensamheten. Kom snart till

                                         din älskande Malin.“

När Arvid läst den lilla biljetten liknade han mera
en stenbild än en lefvande varelse. Våldsamt kramade
han brefvet mellan sina fingrar, och kunde icke på en
lång stund få fram ett enda ord. Men slutligen ryckte
han sig lös från sitt pinsamma tillstånd och sade med
klanglös stämma, i det han räckte Ellen biljetten:

“Har du läst den?“

“Nej“, hördes det som en hviskning från Ellens läppar.

“Nå, så läs den då, och detta mitt förtroende ska’
nogsamt visa dig, att jag är oskyldig till hvad som
förevitas mig. Läs den. Sedan få vi tala om saken.“

Ellen mottog biljetten och medan hon genomläste
den gaf Arvid noga akt på hennes drag. När hon
slutat den, slog hon båda händerne för ansigtet och brast
i en våldsam gråt. Hon förmådde icke längre lägga
band på sig. Arvid yttrade icke ett enda ord, men då
hon gråtit ut, sade han:

“Hvad är nu din mening, käraste Ellen?“

“Jag vet inte hvad jag ska’ tro.“

“Nå, till att börja med. Den här Malin säger sig
känna till vårt förhållande, och såvida inte du omtalat
det för någon af dina väninnor, så finnes det, vid Gud,
ingen annan qvinna än min mor, som vet om det.“

“Jag har inte yppat det för någon“, svarade Ellen
sakta.

Arvid fortfor:

“För det andra. Hvarför har den der Malin
adresserat brefvet till dig och inte till mig? Vidare: Då hon
nu ändteligen skulle adressera det till dig, hvarför
förseglade hon inte biljetten? Allt är ju nu klart, tycker
jag. Vi ha en fiende, som vill oss ondt, och jag börjar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajoaherner/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free