Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
södra stranden och styra kurs rakt på Klöfverön. När
båtarne passerade förbi hvarandra på endast ett par
famnars afstånd, hörde Ingel sitt namn ropas och då
han med en viss förvåning vände hufvudet åt sidan,
möttes han af detta korta tillrop:
•— Gömdt är icke glömdt, Ingel Green!
En skälfning skakade köpmannens kropp då han
förnam dessa ord. Han skulle gerna velat svara,
men tungan var som fastlåst i gommen. I stället
påskyndade han sin rodd, svängde om åt venster och
landade snart vid stadens brygga utanför ölkrogen
Tunnan. Sedan han väl fastgjort båten gick han
skyndsamt upp till sist nämnde ställe, der han ensam
inkräktade lilla rummet och drog in till sig mäster
Mickel för att, som han sade, »språka med honom
om en allvarsam sak.»
3.
Friaren.
En mil från Marstrand ligger på fasta landet och
i Lycke socken Tjufkils gästgifveri. Vid tiden för
denna skildring egdes den af Ulf Lindersson, en brutal,
högmodig och ytterligt snål man, som varit dräng
hos den förre egaren, men genom åtskilliga
»spekulationer», om hvilka traktens befolkning hade mycket
smått och godt att förtälja, plötsligt befanns vara
egare till ingenting mer och ingenting mindre än
sjelfva gården. Egaren dog i grämelse öfver sin
för-I Frihamn. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
