- Project Runeberg -  I frihamn. Romantiserade skildringar från sednaste hälften af sjuttonhundratalet /
108

(1887) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunna hålla den i styr. Osäkerheten på Marstrands
gator och i stadens granskap var derför så stor, som
den någonsin kunde blifva. Efter mörkrets inbrott
var det rent af lifsfarligt att våga sig utom husknuten.

Ingel Greens hämndlystnad mot Kolbjörn Galde
tilltog för hvarje dag, isynnerhet sedan han lyckats
få reda på att hans dotter och Gomer älskade
hvarandra. Det var fiskaren Stenar, som på omvägar
låtit honom få veta detta.

1 första utbrottet af sitt ohejdade raseri var det
nära att Ingel burit våldsam hand på den svaga qvinnan.
Lyckligtvis var Ulf Lindersson närvarande och kunde
skydda Ragnhild. Men han kunde likväl ej hindra
den råe köpmannen och smugglaren att öfverösa dottren
med de gröfsta skällsord och förbannelser en mensklig
tunga är i stånd att uttala, samt att derjemte hota
Gomer till lifvet om han träffade honom på någon
enslig plats.

Under det fadren gormade och uppförde sig mera
som en vanvettig än som en klok menniska, yttrade
Ragnhild ej ett enda ord, ty hon visste att detta
endast skulle vara som att gjuta olja på elden. Der
hon satt liknade hon mera en staty i marmor, än en
lefvande menniska. Endast bröstets våldsamma höjning
och sänkning tillkännagåfvo att det fanns lif i statyn.

När så Ingel Green till slut trätt sig nära nog
hes, skrek han så godt han kunde, under det han
hotande närmade sig dottren:

— Ar du döf eftersom du ej svarar, • eller trilskas
du bara, så . . .

— Lugna dig, Ingel, afbröt Ulf Lindersson och
grep den uppretade i armen. Du är ju så arg att
du kan skrämma hvem som helst, hur mycket mera
då en qvinna. Mitt råd är att af bida tiden, det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajofrihamn/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free