Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slogo sönder livar sin ölkanna mot väggarne undet
det de måttade slagen åt hvarandra. Sedan Ulf ännr
en stund uttömt sin vredes skålar, gick han för atl
uppsöka Inge! Green, men då han i dennes bostac
fick veta att Ingel för ej länge sedan begifvit sig tili
fastlandet, skyndade gästgifvaren samma väg i tanke
att han rest enkom för att besöka honom.
Stenars uppvaknande morgonen efter kusinens
födelsedag var allt annat än behagligt. De gemenaste
»kopparslagare» hamrade i hans tinningar och tanken
på, att han måhända qvällen förut sagt någonting, som
kunde blifva farligt för honom, gjorde att han kände
sig förskräckt.
Ej heller visste han till en början hvar han
befann sig, förrän smedsläggornas öronpinande oljud mot
städen erinrade honom derom. Hur skulle han» nu
komma i väg utan att Gomer finge syn på honom?
Detta var en fråga, som han ej kunde besvara förr,
än han finge träffa kusinen.
Men, vore det kanske ej bäst för Stenar att
försöka smyga sina färde innan Måns komme in? Jo,
säkerligen. För den orsakens skull tittade han
forsigtigt ut genom fönstret och fann då till sin glädje,
att smedsdörren åt gården till var stängd. Om han
skyndade sig, kunde han måhända slinka undan, utan
att blifva sedd.
Sagdt och gjordt. Hal som en orm slank
fiskaren utom dörren, smög längs uthusväggen och kom,
såsom han trodde, osedd ut genom en bakport åt
Lotsgatan till. Derifrån bar det af som om han
varit en afskjuten pil upp i bergen.
Men, han hade ej blifvit osedd, ty från den
byggnad, som Galde bebodde, hade både Kolbjörn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
