- Project Runeberg -  I frihamn. Romantiserade skildringar från sednaste hälften af sjuttonhundratalet /
226

(1887) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och lade en tung börs i Bryngels hand. Och adjö
med dig nu. Vi träffas om ett par dagar.

En oförklarlig oro hade bemäktigat sig Stenar
sedan Holger återvändt till staden, klan kunde ej
sofva om natten utan genomströfvade skäret i alla
riktningar. Var det samvetsförebråelserna, som nu
började taga ut sin rätt? — Väl hade pater Dulon
med drakens vaksamhet rufvat öfver sina skatter,
men lika envist låg också fiskaren öfver dem.
Oaf-brutet spejade han utåt hafvet, om ej tilläfventyrs
något fartyg lade bi och han skulle kunna hinna upp
detsamma, ty den föresatsen hade mognat inom
honom, att han ensam skulle bli herre öfver alla de
rikedomar han och Holger beröfvat pater Dulon. Denne
kunde ej nu stå fram och återfordra sin egendom,
derpå var han säker.

Rik skulle han ensam blifva och i främmande
land njuta deraf. Den lidelse han förut haft för
Ragnhild var nu förstummad af det förföriska
guldets klang.

— För dessa rikedomar, mumlade han för sig
sjelf och betraktade med den giriges ögon det
skimrande guldet, kan jag få mycket skönare qvinnor
än Ingels dotter; för dem kan jag lefva i öfverflöd
och blifva en stor och mäktig man, som alla skola
afundas. Ja, jag måste ega alltsammans, Holger får
ej ett enda korn af allt detta. Men, fortfor han och
sträckte ut armarne mot hafvet, om det ändock
närmade sig något fartyg, som skulle kunna upptaga
mig och föra mig till främmande land bort, långt
bort härifrån.

Liktydiga tankar sysselsatte honom då han i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajofrihamn/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free