Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Köpmannen i Archangel - 6. - 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den senfulla handen, ett tecken. Knekten skyndade genast fram till porten och aflyfte den massiva ekbommen.
»Eperot (framåt)!» kommenderade vaktens befälhafvare och gick sjelf fram i portöppningen för att tillse, att ingen obehörig skulle smyga sig ut vid detta gynsamma tillfälle.
Den tunga vagnen for rasslande genom porthvalfvet. Porten tillslöts hastigt, och våra djerfva äfventyrare hade vunnit första kastet i detta vågsamma spel.
I en liten skogsbacke, der vägen delade sig, stannade Gutofsky. Han var nu ungefär en werst aflägsen från Archangel. De i säckarne gömde officerarne befriades till en del ur sina obeqväma fängelser. När de helt och hållet ville slippa ut sade Gutofsky:
»Omöjligt. All fara är ännu ej öfverstånden. Längs vägen ströfva då och då patruller, och i Kreschkow finnas, om jag ej misstager mig, ungefär tio soldater posterade för att öfvervaka, att de fartyg, som lägga till der för att lasta, ej taga med sig förbjudna varor eller förrymde fångar. Ni måste alltså ännu ett par timmar foga eder i den hårda nödvändigheten att bli’ qvar i säckarne.»
De båda officerarne kröpo suckande tillbaka igen, och resan fortsattes in på en liten ännu mera oländig väg, som längs Hvita hafvets strand också förde till byn Kreschkow.
Denna väg tog Gutofsky på uppmaning af Miron, som påstod att den var säkrare derför, att de ryska patrullerne sällan gingo fram der.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
