Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Öfverste Seaton?» repeterade Konrad, som
icke trodde sina öron.
»Ja, har ni ej förstått mig?»
>)o mycket väl, ers majestät, men — —.»
»Hvad för men?«
»Öfverste Seaton finnes ej mera i vårt läger.»
Gustaf Adolf ryckte häftigt till. Det syntes
att underrättelsen kom olägligt.
»Icke i vårt läger?»
»Nej!»
»Hvar är han då?»
»Han lemnade genast lägret i sällskap med
sin gamle tjenare.»
Gustaf Adolf gömde för några ögonblick
ansigtet i händerna. När han derefter upplyfte
detsamma, var det blekt,’ och motskiftande
sinnesrörelser stodo att läsa deri.
»Hvart har han dä tagit vägen?» sporde han
slutligen med knappt hörbar stämma.
Konrad svarade:
»Några ryttare, som i går afton voro ute på
rekognoscering, hade mött honom icke långt ifrän
gränsen. När de anropat honom, hade han svarat,
att han var ute i ers majestäts ärenden, men
— — men — —.»
»Återigen dessa men, som kunna göra en
galen,» utbrast konungen otåligt. »Säg då i Guds
namn ut, hvad det än mände vara.»
Konrad Stålhane fortfor:
»Enligt några mystiska yttranden till mig
och några kamrater, har han för afsigt att erbjuda
konungen af Danmark sina tjenster.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
