Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Konungen!»
»Ja! just konung Gustaf Adolf.»
»Han har väl varit ute på rekognoscering då?»
»Ne-ej men.«
»Det var besynnerligt. Hvar har han då
varit?»
»Ja du må tro att det glunkas mycket om
den saken,» sade den förste officeren.
»Vet du någonting, sä fram med det,» menade
den andre.
»Nej, inte vet jag det precis, men jag anar
hvar han varit.»
»Nå, lägg mig inte pä sträckbänken längre
utan sjung ut med hvad du vet.»
»Du känner ju till den förolämpning, som
konungen tillfogade öfverste Seaton i går.»
»Jag såg den visserligen inte, men jag hörde
den omtalas.»
»Ja, straxt derefter lemnade öfversten lägret.
Frampå natten lät konungen hemta fänrik Stålhane
och red tillsammans med honom och en
lifknekt samma väg som Seaton.»
»Åh, nu börjar jag förstå. De ha kanske
duellerat. De der skottarne äro ett styfnackadt
folk.»
»Duellerat? Nej det tror jag visst inte. För
en half timme sedan kom bäde konungen och
Seaton hem med sitt följe, och det syntes icke
att det någonsin varit någon ovänskap dem emellan.
Det hela förefaller dock mycket
besynnerligt.»
Ungefär på detta sätt talade man i svenska
lägret om konungens nattliga resa, som redan
var känd af alla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
