Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historien om trafvaren Jalo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hand öfver hingstens rygg, kände han med
ens valkama efter Jegors piskrapp. Nu sköt
vreden upp hos den icke fullt nyktre
mannen. Eländiga djurplågare, svor han, i det
han knöt sin knotiga näfve mot Jegors hus.
Jag skall för alltid befria dig, min stackars
vän, från hans hån och piskslängar, hans
grymhet och tyranni. Och innan han själf
hade det klart för sig, ryckte han bössan
från axeln — ett skott och det ädla djuret
segnade stönande ned; en sorgsen blick ur
dess bristande ögon, och Jalo låg död
bakom det stängsel, som skilde honom och hans
forna herre åt. Kristian flydde som en
mördare till skogs. En half timme senare steg
han åter in i sin stuga, fullt nykter.
Jaktkamraterna hade gått att söka rätt på sin
sjuka hund. Han var ensam med sin
hustru. Skakad och rörd berättade han för
henne hvad han gjort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
