Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antingen » eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vin, sade han förvånad, när pastorn afböjde
välmeningen.
— H varför? Har jag förolämpat er?
Hvar-för vill ni inte ha ett glas? Ett enda, blott
ett enda. Ni är ju kristen och ingen
rau-hamedansk hund, som tataren där ute.
Rönn-bärslikören är hälsosam.
Och med den drucknes envishet höll han
pastorn med ena handen i knapphålet,
medan han med den andra trugade likören på
honom.
— Bara en, mitt hjärta, min dufva lilla;
se den är gul som guld och klar som en
hälgdagssol.
— Nå, för husfredens skull ett glas, men
inte mera, sade pastorn, som icke kunde
låta bli att le åt denna enträgna gästfrihet.
— Han förde glaset till sin mun,
alkohollukten steg berusande upp längs
gom-hvalfvet, retade nerverna och väckte med
blixtens hastighet begäret i hjärnans
schakter. Vilddjuret i människan var löst.
Lidelsen, tillbakahållen under veckor och
månader, tuktad af bekymmer och oro, steg fri
och obändig åter upp, som så ofta förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
