Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sälskyttarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga skär, långt från sin forna omgifning,
hade han lyckats dölja sitt rätta namn och
sitt lif. Men nu? Nu skulle denna Leander
Wirolainen förråda honom. Skulle han för
denna främling, som sett honom för snart
tjugu år sen, åter drifvas ut i världen? Nej,
icke ens om hans första ogärning skulle bära
en förfärlig frukt!
Oron och ångesten, mera än rodden, drefvo
svettperlorna fram på hans panna. Efter flera
timmars rodd under blåst och häftigt regn
befunno våra jägare sig, såsom de tyckte,
helt nära skärets strand vid isranden. De
sågo i dunklet strandlinien, båthuset,
bryggan och längst uppe fyren och husen, som %
sågo dystra ut under sina puckelryggiga
tak. Men mellan dem och skäret låg ett
böljande isbälte, kalt, grågrönt, hämskt,
omöjligt att beträda. Den mäktiga Nevan hade
under dygnets lopp skjutit; vid porogerna
och vid Petersburgs kajer och bropelare
hade iéen krossats i små bitar; „stark ström
med egna vågor går genom hafvet“;
strömmen och ostanvinden hade fört isen långt
ut till hafs förbi Kronstadt, och isflakorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
