Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. - 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan Helge sett röde Jan försvinna bakom
kyrkan, skyndade han bort ifrån det farliga stället. Röde
Jan deremot ilade det fortaste han kunde bort till en
på andra sidan kyrkan nedanför en isbelupen backe
liggande afdelning af träskoregementet. Han hade ej
gifvit sig tid att se efter huruvida hans nedriga dåd
lyckats eller icke, men han hoppades dock i sin
elakhet. att Helge blifvit skadad, ju farligare desto bättre.
Huru djupt grämde det honom derför icke, då han
vid den gemensamma aftonbönen såg den unge
ryttaren, frisk som tillförne, på sin post. Röde Jan var
nära att spricka af förargelse. Han skämdes också
grundligt och vågade ej möta Helges blickar, som
oafvändt voro fastade på honom med ett förebrående
uttryck i sig.
Hvad Helge skulle känna, det kunna vi nog
förstå. Flere gånger var han betänkt på att närma sig
röde Jan för att på allvar affordra honom en
förklaring öfver hans lömska beteende, men alltid var
det en obestämd känsla, som höll honom tillbaka.
Han beslöt för den skull att ^fvakta gynnsammare
ögonblick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
