Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvud och på en lång stund kunde hon ej klara sina
tankar.
Men det gick också med henne så, som det
vanligtvis plägar gå. Just då tankarne dansade som värst
om i hjernan, utfördes Jan och hans fangne kamrater
på den fria platsen framför den stuga, i hvilken Oda
var innestängd.
“Min Gud, hvad ämnar han göra med dem“,
utbrast Oda för sig sjelf och betraktade med bekymrade
miner Rasmus Heistribs hårda anlete. “Jag måste
veta hvad som är på färde.“
Men Oda kunde ej komma ut, ty dörren var stängd
utifrån. Förgäfves kände hon på den. Den motstod
alla hennes bemödanden. Hur skulle hon komma ut?
Genom fönstret? Det var både för smalt och för
lågt. En fyra eller fem års pojke skulle knappt
kunnat taga sig ut derigenom, så mycket mindre en
fullvuxen menniska.
Oda var nära nog förtviflad då hon såg hur
snapp-hanarne slogo och misshandlade sina fångar. Hon
såg fadren mer än en gång störta till marken för
stö-tarne och slagen, och då hon märkte att blodet
började forsa utefter hans ansigte, blef hon alldeles utom
sig och uppgaf ett genomträngande anskri.
“Hvad var det?“ sporde Rasmus, som med det
iskallaste hånleende på läpparne betraktade och ibland
äfven uppmuntrade misshandlingen. “Jag tyckte att
det var en qvinna som ropade.“
“Just så, herre“, svarade en af snapphaname.
•‘Det var din fånge.“
“Min fånge“, eftersade Rasmus. “Min fånge! Ah,
nu vet jag. Är hon der inne i stugan?“
“Ja.“
“Hvem har befallt att hon skulle föras dit?“
“Ni sjelf, herre!“
Rasmus Heistrib funderade en stund. De senaste
händelserna hade så förbryllat honom, att han den ena
stunden icke kom ihåg hvad han befallt den andra.
“För ut henne“, befallde han derefter. “Det
skadar inte, att hon får se hur upprorsmännen behandlas.*"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
