Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sida om denna ståtliga port: „Sveaborg, som rörer
hafvet på den ena sidan och stranden på den
andra, gjer Den kloke Herraväldet öfver både haï
och land“ samt „Ifrån Ödemarken aro dessa
Vargskärs holmar ombyte till ett Sveaborg. Eftervärld
stå här på egen botten och lita icke på
främmande hjelp“. „Lita icke på främmande hjälp“,
men det var just detta som Valhalla männen
gjorde, de litade på främmande hjälp. Och hvems!
Nej, det blef olidligt att ständigt rufva på denna
sak. Han måste tala vid de andra.
Nu tilltalades han af en ung dam, det var
fröken Sofie Mannerskantz, som frågade, om han
ville följa i hennes båt till staden. Tacksam för
anbudet, steg han i båten, Ulla-Liisa, rodd af
några finskatalande artillerister. Till Gustave
François’ stora glädje rörde sig samtalet under hela
färden blott om flickorna Gardemeisters olycka,
fru Geddas hårdhet och andra lika viktiga saker.
Sofie var så upptagen af tillrustningarna till
föräldrarnas silfverbröllopsfest, att allt annat i
jämnbredd därmed var betydelselöst.
Vid lilla handelsbryggan lade båten bi. På
bryggan vimlade det af skeppare, brobesökare,
sjömän och soldater, som alla ifrigt diskuterade
frågan, om man hade krig eller ej. Bland dessa
var en drucken artillerist, som, nu då han såg sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
