Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionens heder, skulle vimla af fartyg, som hämta
rika länders gåfvor och på fria böljor bära
landets varor till Europas undrande folk.
På detta sätt fortgick han, vältalig i tidens
art, målade i varma färger oberoendet, storheten,
de finska folkstammarnas förening och
förbrödring, nationens ädla egenskaper, dess språks
skönhet och dess sångers storhet. Det fattiga
lilla rummet, där de fyra finska adelsmännen
andlösa af ifver lyssnade till hans af en vek patos
burna tal, tycktes dem höja sig, blifva större, vidga
ut sig. Med rörda hjärtan togo de emot hans
ord, och deras friska, unga inbillning lät dem se
allt detta som en möjlighet i framtidens gyllne
ljus. Och hvarför skulle den icke vara möjlig,
denna dröm? Var icke denna djupt allvarliga man
själf öfvertygad om sanningen af sina ord? Var
icke hans lefnadserfarenhet, hans seders
otadlighet, hans hjärtas heliga enfald en borgen för
ärligheten, ja i visst afseende till och med för
möjligheten, af hans drömmar.
Rehnstjerna tryckte hans hand, Blomcreutz
drack honom till, hans hjärta var fullt, han ville
i några vackra ord säga honom sitt varmaste
tack, men han kunde det ej, hans läppar skälfde
af rörelse, och han mumlade fram några
obegripliga meningar och halfva ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
