Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
belägrande skantzen „Manner“ i sagolandet öster
om solen och väster om Karlavagnen.
De gamla iingo plats uppe i karaktershusets
stora sal, och „politikussarna“, som värdinnan, fru
Ulla Lisa, kallade dem, samlades på nedra botten
i den stora, trefliga lågsalen, där humlan trängde
in genom fönstren och svalan flög långt in i salen.
Denna tredelning var absolut nödvändig, icke
så mycket för utrymmets skull, som därför att i
dessa starkt upprörda tider, med det politiska
hatet från mössornas och hattarnes tid glödande
under allt och hos alla, tillochmed sällskapslifvets
kylande och cirklade formaliteter icke voro starka
nog att förebygga kontroverser och dueller,
chika-ner och obehag mellan heta hufvuden, kvicka
tungor och löst sittande värjor och huggare.
Nu var allt färdigt. Fru Ulla Lisa, starkt
religiöst sinnad, ville ge det hela en viss andlig
prägel, men alla hennes och prästmannen
Nyman-ders sträfvanden strandade mot tidens gudlöshet
och ungdomens tysta, latenta och egensinniga
likgiltighet i detta afseende. Ulla Lisa var klädd i
en nu tämligen urmodig, men ståtlig och dyrbar
robe ronde, en långrock-liknande klädning med ett
oändligt långsträckt rygglif, öppen öfver bröstet
och med trånga ärmar räckande till armbågarna,
allt detta öfver en hvit atlaskjol, garnerad med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
