Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han hade hela natten coifferat officerare och
underofficerare och var nu uppgifven af trötthet.
Med sin hesa röst förbannade han kriget och kunde
icke, ehuru man af facket, förstå, hvarför soldater
och officerare icke kunde slåss lika gärna utan,
som med stångpiska eller fläta. Nu gjorde han
en lång, brun fläta af löshår, som sedan fästades
i det naturliga håret med några marongnålar, så
att den föll precis öfver vänstra örat. Så
placerades tre stora, runda hårvalkar eller lockar
löshår vid hvardera tinningen. Med bränntång,
mastix, vax- och andra preparat fingos de att pösa
ut så mycket som möjligt. Allt detta tog tid, och
Nordencreutz var otålig. Burmeister skyndade allt
hvad de trötta, blåbleka fingrarna orkade.
Gustave François märkte att barberarens rock och
ärmar voro nedblodade och frågade, huru detta kom
sig. Jo, han hade i natt måst slå åder på en
fröken, som svimmat af chagrin och oro öfver kriget,
en mycket vacker hoffröken, som bodde hos
kunglig sekreteraren Björnram.
Gustave François for upp med fart, så att
tången brände honom i tinningen och hela den
mödosamt ordnade coiffuren kom i olag. — Hos
Björnram! sade han upprörd.
— Mein Gott! mein Gott! säger Burmeister
förskräckt, men hennes nåd är alldeles braf nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
