Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och i ett ögonblick — ty snabbhet var allt hvad
man begärde af tidens kirurgi — sågat af armens
ben och sytt ihop såret. Det följde
fruktansvärda ögonblick, fulla af vämjeliga minnen, af
blod och plågor. Gamla Nordencreutz låg på knä
därborta vid fönstret i bön och åkallan till lifvets
herre.
Huru hade icke Gustave François förtviflat,
när allt var slut och han själf, ett offer för
lifvet och lidandet, en stackars krympling vid
några och tjugu år, om icke denna gamla ärliga
vän talat tröstens och hoppets ord till honom.
Belyst af en ogin sol, låg han i en halfslummer,
som lät honom se och uppfatta den fula nakna
belägenheten omkring honom, och lät honom
nästan samtidigt måla vackra, orediga bilder af
hvad som mest tjusat honom i det som varit,
hvad som mest lockat honom i det som skulle ha
kommit, om han fått lefva, — ty att han skulle
få lefva, det hoppades han icke mer, ja han ville
det knappast mer, så mycket hade han förlorat i
lifvet. När plågorna för någon tid försvinna,
slumrar han bort i drömlös hvila, sjunker i ett
tillstånd af lugn och ro efter allt hvad han
erfarit, efter alla de oroliga, delvis storslagna
scener han nyss sett, tills sårfebern kommer med
sin oro, sina vilda drömmar och kastar allt om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
