Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredensköld icke på flere veckor besökt staden
och att kronofogden, nitisk och slug som alltid,
slutat julfirandet för länge sedan och redan
tvenne dagar befunnit sig på tjänsteresa. Gick
man emellertid nedför den brantsluttande
tvärgatan, så kunde man uppe i köksflygeln av huset
se två starkt upplysta fönster. Av det fladdrande
röda sken ljuset kastade på de miljoner snöflingor,
som yrande drogo förbi fönsternas lysande
rektanglar, kunde man sluta sig till att en väldig
brasa sprakade i rummets eldstad.
Hit i det stora, varma och trevna rummet
bakom köket hade tjänarna och husfolket dragit
sig. Här sutto de envar i sin gärning vid oroligt
brinnande talgljus och vid skenet av brasan, som
knastrade i den enorma bakugnen och som genom
den stora välvda öppningen över äriln spred ett
mjukt rödflammande ljus över ihela det
otapetserade rummet med alla dess grejor och verktyg
för både manlig och kvinnlig slöjd. Där sågos
utom den obligata spinnrocken en vävstol,
hyvel-bänk och ett filarbord. Och här sutto de, Maja
Lisa Storfolk, hon som i kök och visthus red för
roten, Hedda Strandfolk, Elias Larsfolk, den
dövstumme Joel Brenner och ynglingen Axel.
Alla svenskar, alla från kustsocknarna i Vasa
län, alla bärande sina från hedenhös nedärvda,
mycket sägande, men här inne i landet starkt
förlöjligade namn.
Man satt och väntade på det stora „självet”,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
