Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det stora våroffret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle man mötas hos källarmästar Andersson
klockan ätta pä kvällen, i det lilla rummet bakom
fröken Ingeborgs disk.
Så gick kronofogden in till sig, klädde om sig,
tog ur sin skrivbordslåda en pistol, som han haft
där i tiotals år, men knappast ägnat en tanke,
laddade den omsorgsfullt och gömde ett par
knallhattar i västfickan. Han stack vapnet i
bröstiickan och gick genom smårummen ut i
köket, där han fann att Hedda hade allt färdigt,
och vidare till drängstugan. Här satt Axel med
sina böcker vid det eländiga lilla bordet och läste
sina läxor vicj skenet av ett talgljus. Det var väl
första gången dessa två möttes i enrum.
— Hjälp mig på med reskläderna, sade
kronofogden kort och barskt.
Axel, väckt ur sina studier av denna fruktade
röst, förlorade helt och hållet fattningen, så att
allt vad kronofogden frågade eller sade gick
honom förbi. Drumlig och ovan kunde han med
största svårighet hjälpa på med pälsen och
res-bältet. Hade situationen varit mindre kritisk för
den gamle än den var, hade han utan’ tvivel givit
luft åt sin förargelse, men han nöjde sig med att
frammumla ett „drummel”. Senare, när den
mäktige mannen gått bort ur tiden, mindes Axel
detta tilltalsord som det enda han hört direkt ur
kronofogdens mun, adresserat till honom själv.
När kronofogden kom utanför sin port, stod
hans lilla släde med den vita valacken utanför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
