Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Dagen därpå ångade jag i väg, och fjorton
dar senare var jag hemma. Far, mor, syster, bror,
prästen och kronofogden fingo bara skam av
alltihop. Och jag, jag fick dyrt betala mina tvivel
på den grundlagsenligt föreskrivna tron. Se’n
dess har jag upplevat förfärliga år. För varje
bit bröd jag åt, fick jag veta vad den kostat. Allt,
som förut var mig och de mina till ära och heder,
blev nu mig och dem till skam. Från denna tid
bår jag det namn, som varje person i socknen
känner; ni har väl hört, att jag kallas vägglusen.
Jag förde en eländig tillvaro. Tigga blygdes jag
för, och gräva orkade jag ej. Jag levde tidtals
på att föra böckerna hos prästen, men__________
Och Hultilas sinnesstämning växlade hastigt
om; från att ha varit allvarsam blev han med ens
uppsluppen, han fnissade och skrattade.
— När det befanns, att jag tappat bort en faslig
mängd barn i registret, låtit pojkar bli flickor och
tvärtom, låtit en del leva utöver hundra år, andra
dö för tidigt, så fick jag avsked från den sysslan
också.
— Nu ha många år gått se’n dess, mina
föräldrar ha gått hädan.
Hans tal flöt allt svagare, allt långsammare
och otydligare, orden sutto fast som i tjära, och
plötsligt, som hos gamla drinkare, tog ruset
överhand.
:— Om jag blivit bonde! Bliv bonde,
Veik-kolin, bliv vad ni är, det är som att byta bort en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
