Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i vatten, det hade sjunkit på färden i älvar och
sjöar.
Men nu fingo timmerflottarna bråttom. Med
den sista snön måste stockarna släpas från
urskogens djup till närmaste å för att längs denna
transporteras ut till sågen. Det var ett tungt
arbete för manskap och hästar. Stocken bands i båda
ändarna vid små korta kälkar eller stöttingar,
så höga, att även om medarna skuro in i snön,
stocken dock icke rörde vid drivan. För varje
kälkpar spändes en eller ett par hästar, allt efter
vägens bättre eller sämre beskaffenhet.
Dagen om drogo de flåsande hästarna stock på
stock över höjder och laviner, över kvistar och
grenar, mellan vindfällen och stu-bbar. Väldiga
furor, som stått hundrade år, fördes bort ur sin
skog, ur en skog, där människofjät hittills icke
tryckt ett enda spår vare sig i snön eller mossan;
under muntert hojtande och uppmuntrande rop
av männen släpades skogens resar av de små,
men starka och uthålliga hästarna till brädden av
den lilla ån, som, ännu täckt av is och snö, flöt
förbi Kiiskilä by till Pielisjärvi.
Och så, när värmen smälte upp drivan, och alla
bäckar svällde över, och åarna bytte om natur
och blevo ilande sfrömmar, när stockarna i
svindlande fart drevo ned mot sjöarna, då blev arbetet
icke lättare. Ett bad mellan isflaken i
strömdragen kom icke så alldeles sällan i fråga. Ty
nu, just nu, under den korta övergången från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
