Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En allmän rörelse uppstod bland arbetarna.
— De ha kommit... de äro här, svarade några
ur hopen.
— Ja, här är jag, svarade nu en röst, och
från gångstigen nere vid forsen kom herr Emil
upp genom trädgården. Veikkolin är ännu där
nere vid bryggan. — Har det gått så långt redan,
viskade han till Paulsson. Han hade skiftat färg,
då han såg den oroliga folkskocken i trädgården.
— Här äro vi, sade han ånyo vändande sig till
folket. God afton, god afton, gå nu envar hem
till sitt. Om en timme få vi talas vid och reda
ut hela saken.
Mössorna flögo av folket. En gammal man
kom fram, skakade hand med herr Emil och sade
ödmjukt:
— Ursäkta, ursäkta, unge herre, jag har varit
här allt se’n er farfars tider, man är som litet
orolig nu här uppe i bruket, ursäkta, — och så
drog sig skaran långsamt från trädgården.
Herr Paulsson och hans principal gingo upp
mot verandan. Herr Emil hälsade förbindligt
på den vackra frun, vars anlete plötsligt övergöts
av en brännande rodnad, en rodnad, som betäckte
hennes kinder, panna och hals, en rodnad, som
framkallade ett uttryck av hot i sågförvaltarens
vassa ögon, vilket gjorde hans drag än mera
bistra och hyn än mera gul. Knappast en fras
utbyttes mellan de tre. Under en generad
stämning steg man in i kontorslokalen. Förvaltaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
