Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slag gjordes honom. Hans eljes slutna lynne,
som bakom detta något, som vi kalla bondlugn
— en hos folket genom uppfostran tillkämpad
värdighet, icke en naturgåva — dolde en hel
värld av tankar och intryck, övergav honom för
ett ögonblick. Han log så att otaliga rynkor
bildades i det bruna skinnet. Hans ögon lyste av
den tillfredsställelse han erfor. Hela hans
person liksom utvidgades, han kände att han steg
uppåt, att han var på väg att nå ett mål, som
länge hägrat för honom i drömmen.
Paulssons vassa ögon märkte segern, han steg
upp för att bemästra sin egen sinnesrörelse.
— Jag skall gå efter litet konjak och vatten,
sade han, medan ett fint löje steg upp och åter
snabbt försvann i hans ena mungipa. Detta var
något så ovanligt i hans bistra anlete, förändrade
till den grad hela dess uttryck, att Veikkolin
vaknade upp ur sin hänryckning och genast åter
kände sig på fast jord.
— Vi ha tänkt att förändra firmans namn till
„Blume et Komp.”, sade herr Emil långsamt och
såg prövande på Veikkolin. Veikkolin log ett
stilla inåtvänt löje, böjde sig djupt ned över
papperen för att dölja sin sinnesrörelse, bläddrade i
dem och sade avmätt:
— Jag borde väl ändå först få del av dessa
handlingar.
— Ja, dem får ni jämte Paulsson eller hans
kontorsbiträde studera här på kontoret i afton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
