Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
korten vänta. Fröken von Hiibner var en ivrig
kontspelerska. Ni, Karl Alexandrovitsch, kan
under tiden göra er kur för Anna Paulovna, som
inte älskar spel.
Man gjorde, som fröken von Hiibner befallt.
Karl Alexander satte sig hos Anna Paulovna,
som gav honom i belöning en blick, som dränkte
honom i välvilja, och ett småleende, som
framkallade små gropar i hennes ännu friska och
barnsligt runda ansikte. En lång stund hörde
man endast kortens diskreta rassel och Anna
Pau-lovnas lugna, behagliga stämma, då hon halvhögt
underhöll sig med vår hjälte. Hon hade för
övrigt ett glatt lynnes oberäknelighet. Hon
talade om småstadslivets misärer som en infödd
petersburgska, lade ut allt stadsskvallret med
mycken virtuositet, talang och krydda. Hon ägde
med andra ord i högsta grad den alla ryssar
medfödda gåvan att resonera, att kåsera, något som
redan ligger i själva språket med dess otaliga
synonymer, dess ords och böjningsformers
exotiska rikedom. När Anna Paulovna sade något,
som hon själv tyckte borde vara roligt,
framkallade detta ett leende på hennes vackra mun,
vilket på ett frappant sätt lyste upp och
förskönade hennes ansikte. Karl Alexander undrade,
om hon log så emot alla, eller om hon endast
koketterade för honom, nykomlingen ...
— Således skall ni hos oss räkna med vad vi
inte ha, inte få, inte se. Vi ha ingen teater,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
