Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flertalet av gästerna icke visste, icke kände
orsaken till denna ovamliga livlighet vid deras eljes
så enahanda, så sömniga aftonsamkväm, så
tillskrevs förtjänsten -därav Karl Alexander. Och
när man sent omsider skildes åt efter att ha
kåserat och pratat, efter att ha rört vid allt det
banala skräp, som „dras omkring i vår esprit som
dammet i våra rum”, funno alla den unge mannen
både oomme il ifaut och trevlig, ja, till och med
proku-ratorn medgav, att han var en ovanligt
älskvärd tysk, ty för honom var ooh förblev han en
tysik.
När Karl Alexander kysst fröken von Hiibner
på hand, varsamt och nästan ömt svept
sam-metskappan kring Anna Paulovna, tagit avsked
av herrarna, gällde det för honom att gå hem i
denna främmande stad.
Det var en het, mörk augustinatt. Ett starkt
åskregn hade under dagens lopp fallit ned och
blött upp alla gator. Kornblixtarna lyste till då
och då vid horisonten, och oaktat den «nyss
försiggångna starka elektriska urladdningen, kändes
luften däven och tung. Kloakrören andades ut
sin pestbärande andedräkt i den varma natten,
och när Karl Alexander gick fönbi krogarnas och
porterstugornas dörrar, bolmade därifrån ut
starka lök- och alkoholmättade ångor, som, tycktes
det Karl Alexander, ville »förtaga honom
andedräkten. Han gick på den av bristfälliga plankor
hoplagda trottoaren och såg förgäves efter ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
