Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit en skyldig tribut åt hennes ungdom och
skönhet.
Men så kom förflyttningen till den lilla
landsortsstaden. Den var hennes livs stora sorg och
prövning. Här, först här öppnades hennes ögon
för intigheten i hennes liv, sysslolösheten kväljde
henne i synnerhet sedan dottern sänts till en
fransk pension. Hon började att rädas för åren,
för de dagar som skulle komma. Då, just i dessa
år av tvivel och oro träffade hon Karl
Alexander. Det tycktes henne nu, som om livet, som
redan hotat att domna bort, flammat upp i en ny
låga inom henne, och lika mycket av passion som
av en genom osund läsning uppskruvad vördnad
för det stora ordet kärlek, som alla hennes skalder
par préférence besjungit, gav (hon sig hän åt
denna sin nya känsla. Hon väntade nu på Karl
Alexander, som lovat att komma, visserligen
endast under förutsättning att han kunde rycka
sig lös. Han kom ej, för första gången kände
hon bitterheten av att ha väntat förgäves, en
pinande, borrande känsla av förtret, sorg,
nedslagenhet och skam.
En sak hade Anna Paulovna lärt sig under
denna korta tid, hon hade lärt sig i grund att
hyckla och ljuga. Hon utförde det konstverket
att i en liten skvalleraktig, skandalsjuk stad dölja
sin svaghet. Ingen människa, icke ens den
listiga kammarjungfrun visste något, ehuru denna
misstänkte allt. Doktorn förvånade sig väl över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
