Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle förråda sig. Vart hon än såg, uppstego
svårigheter på alla håll, och därtill fcommo nu
svartsjukans kval. Ja, det felas nu bara, att han
skulle börja... hon var färdig att skrika till av
smärta vid denna tanke. Hon drog djupt efter
andan, hon trodde, att hon skulle kvävas. Sakta
gick hon bort till fönstret och öppnade det. Den
mjuka, ljumma nattluften gjorde henne gott.
Bäst han satt där, såg hon honom och dottern
komma uppför allén, hon hörde hans: — ja
något, ’tyckte, att där låg ett visst moquant biljud
i dessa ord, och utom sig av förbittring och skam
brast hon ut i häftig gråt.
Nu knackade det på hennes dörr.
— Mamma lilla, får jag komma in. Mamma
lilla, det är din Verotschka, släpp in mig! Hon
måste söka hämta sig och uppbjudande alla sina
krafter sade hon lugnt:
— Gå in till dig, lilla Vera och lägg dig, jag
kommer och tar godnatt av dig litet senare, jag
mår inte bra för tillfället.
— Det skall jag göra, mamma lilla, men kom
för all del, jag har något lustigt att berätta för
dig. Och så ha vi ju inte alls fått tid att prata
med varandra.
Den varma och glada ton, i vilken dessa ord
sades, var för Anna Paulovna som ebt nålsting
djupt in i köttet. Hon klädde av sig utan
kammarjungfruns bistånd odh skyndade sig i säng.
Först nu kom hon ihåg, att hon icke tagit av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
