Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Omsider, när solen nästan var i zenit, lade
Kväll Bårdson till med båtarna vid Merikoski
strand. Gamle Hanka, som för kölden på sjön
var klädd i en dyrbar päls av blåräv med en mössa
av mård på sitt vita huvud, steg ur båten och
gick upp till stugan, där systern väntade honom.
Stugan var, som redan nämnts, mycket stor.
I dess mitt stodo fyra väldiga furupelare, som
delade densamma i vad vi nu skulle kalla trenne
skepp. Rummet mellan de fyra pelarna var så
brett, att mitt i stugan rymdes den stora härden,
där elden brann natt och dag, sommar och vinter,
över härden fanns en öppning i taket med en
skorsten av trä, invändigt klenad med lera.
Invid ugnen stodo kvarnarna, där trälinnorna
dagen i ända malde det mjöl, som i huset
förbrukades. Stugan hade intet mellantak, och de
svartnade sparrarna och sotade bjälkarna voro fullt
synliga. På dem hade man lagt upp diverse
saker, virke, medar, skidor och koger. Det hela
var som ett uppochnedvänt fartyg, med kölen
i vädret, lasten högst uppe och däcket lågt ned.
Fönsteröppningarna — gluggar som stängdes till
med rörliga träluckor — voro belägna högt från
marken, tätt under takbandet. Från dem
strömmade den vackra vårdagens klara ljus in i breda
floder, lekte med den lätta opalfärgade rök, som
från eldstaden mitt i stugan i mjuka ringlar steg
upp mot rökfånget och som då och då, när
dörren öppnades, av draget fördes i fina blå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
