Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tagen mot mitt vita silver.
Lyssnen till min bön den fromma,
Till mitt hjärtas varma önskan.
Skingren havets vita dimmor,
•Driven dunklet hort från vågen.
Många, långa år jag väntat,
Bidat uppå hämndens timme,
På mi-n oväns ofärd väntat.
V
Tagen mot mkt dyra offer,
Tagen mot mitt vita silver,
Låten mig ej längre ibida,
Hör mig, Ahti, havets iherre!
Och han kastade ringen i vågorna.
Havets herre tog ynnestfullt emot hans gåva.
Dimman började lätta, det vill säga, den lade sig
så tunn över Ladogas yta, att man på sina ställen
såg strändernas högsta punkter över dimtäcket
och tallarnas toppar i strålande solljus. Men allt
som låg vågen närmast, doldes i dess vita mantel.
Plötsligt rodde Röriks båt upp sida vid sida
med Orvos. Den stumme gjorde ivriga tecken åt
Kväll Bårdson. Långsyn t som en havsöm, hade
han, stående i båten, över dimmans plan sett ett
par huvuden sticka upp och åter hastigt draga
sig in i det skyddande töcknet. Man rodde sakta
mot det håll, ditåt han pekade, vilade åter på
årorna och lyssnade, men intet annat ljud än
måsens skri hördes. Åter rodde man. Den stumme
gjorde ivriga tecken, han hade hört människo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
