Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storm. Många förslag om vad som nu vore att
göra framkastades, men alla voro för vågsamma
eller också stötte de på andra Ihinder.
— Men, sade Ulv Suneson, om vi skulle göra
som Bajflottans folk engång gjorde vid den iriska
kusten?
— Vad gjorde de? frågade man från alla håll.
— Kalla först hit flottans kalfatrare. Denne
kallades fram och tillfrågades nu av Ulv, vilket av
de skepp, som fört salt till Rantamäki, kalfatraren
ansåge sämst.
—„Den heliga Anda” från Kalmar, svarade
denne utan tvekan.
— Nåväl, sade Ulv, vi ro ut med alla fartyg i
stormen, och när vi komma till infarten av
Luga-bukten, tända vi eld på „Den heliga Anda” och
låta den driva in i Lugaviken. Sjörövarnas flotta
skall i stormen förtäras av eld eller också skola
de få så mycket att göra med att rädda sina
fartyg, att vi hinna i lä om Dysteröarna.
Detta funno alla vara ett gott förslag.
— Men, sade en gammal köpman, hästarna,
dem kunna vi ej ha med oss i stormen, de bryta
benen av sig vid skeppens rullningar och
stampningar.
— Hästarna föra vi i land, svarade Ulv. „Den
heliga Andas” män få strandvägen söka sig till
Nevas mynningar.
— Ulv talar som en klok man, sade Egil.
Skeppet „Den heliga Anda” lastades med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>