Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
svårigheten att forsla småkräken den långa vägen, hvarföre be.
viljadt blef, att de fingo inlösas med penningar, i hvilket also.
ende Konungen sände sin Kökomästare, med hvilken de fingo öt
verenskomma om priset, hvarefter Fogden skulle uppbära pen
ningarne. Kongl. brefvet den 9 Februari 1588. .
Samma dag fordras åter en gerd, och yttrar sig Konungen
”ehuru han i denna hårda tid, gerna skulle hafva förskonat sim
käre undersåter Småländningarne’ från så väl gerder, som anna
tunga, så, emedan lägenheterne nu så kräfde och den älskelig
käre sonens affärdande utur riket ”dher mycket uppå gick af th
Vij hade medh, till Våhr och medföljande Hofs underhäldh, sam
ehre stadde på en skarp udde” och den hårda och dyra tid, son
i 2:ne år varit i Uppland, icke gjorde det möjligt, att derifrin
sjövägen kunna få någon undsättning, skulle fogden med menig
man förhandla om en gerd af vanliga ämnen. ’Aren 1589 oc
1590 synes hafva förbigått utan att någon extra gerd affordrat
folket, utom en mindre kostgerd sistnämnde år, men 1591 mi
ste en större kostgerd utgöras; hvarjemte presterne, för hvarj
64 mantal i Gellet, äfven skulle lägga 2 kan. bränvin.
Afven Konung Johan sökte att, i hvad han förmådde, mildn
sina ’undersåtares bördor; men han var deremot allvarlig mot d
tredskande. - Detta synes af följande bref, dat. Stäkeborg den 19
December 1572, deri det heter: ”Vij haffue bekommit tin skri
velse Carl Jönsson! thes innehåll förnummit, och såsom thu til
thet förste giffuit tillkänne, att bönderne uthi thin befallning’icko
haffae rådh tillfyllest utgöra the restantier som the ännu haffu
inne medh sigh och begäre att Vij skolle haffue them thermed
förskonet. Så latte vij tig förstå, att Vij haffue utskicket någhi
våhre Gode män som medh våhre trogne undersåther så vehl ulli
förbemäldte thin Befallning som andrestädes öffuer menige Rike
bådhe" therom och elljest förhandle skolle så att the dhå dhen-
stad utgöre annet. efter som the thet af förbemäldte våbre ut-
skickede varde förnimmandes. Vidhare och som thu läth först
att någhre aff Adelen, haffue understått sigh frikalle sine landt-
bönder från the gerdher, bjelpegerdher och liggerågen, jemte the
tuå åhrlige hester som the bör hålla oss och andet hvad thu upp;
rekner, så må thu fullkomligen vette att Vij ingalunde vele the
thu skall någhet sådant tillstädje utan vele haffue thig härmedh,
vid våhr högste ogunst befallet, att thu ännu skallt uppbäre dl
samme thesse landtbönder, ehyem de kunde tillhöre allt hvad the
kune’ stå tillbake medh och pliktige ehre att utgöre Oss och Cro-
nen och Vij them uti sine privilegier icke haffue efterlattet. Ther-
est näghre af förbemäldte Adel. fördristede sigh för then orsak,
alt företaghe någhot emot thig; så skall thu ingalunda sådant för-
tie, utan oförsummeligen giffue Oss therom tillkänne, så ville vij
finna rådh till att sådant skall bliffue afställdt.” ;
Af tvenne bref från Riks-Cansleren Nils Gyllenstjerna, daterad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
