Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
der blifvit af Danskarne brändt. Likaså Kalfhult, Kull, Ytterbo,
Beckhult, Sandåker, Bexet jemte Prestegården, i Färgaryds soC-
ken; Sjögård, Rya, 2 bönder, Skjershult, Ekeryd, Nissaryd, Sö-
dergård, 2 bönder, Örnabeckshult, Boarp 3 bönder; Holmen,
Kellaregården, Eskilsbo och Fjusnäs i Långaryds socken; 1 gård i
Gisslaved, Bäraryds socken; Snärebo i Våthults socken; Horsamo
och Svenshult jemte Prestegården, i Vilstads socken. För öfrigt
hade 84 bönder blifvit frånröfvade allt, samt 116 hälften, hvar-
till förtrampad säd, roffad spanmäl och visthus-förnödenheter
m. m. räknades. Pastor i Vilstad, Eric Mauritius, klagar i sär-
skilt skrifvelse, att som Danskarne hade sitt högqvarter och huf-
vudstyrka härstädes, hade han mistat allt hvad han egde och bad
om förskoning från skatten. Följden af denna undersökning blef,
att 254 bönder och 13 torpare fingo mer eller mindre lindring i
skatterne.
Konungen lärer haft någon hemlig underrättelse, att vissa af
allmogen gynnat Danskarne, emedan samme undersökningsmän
voro ålagde att skaffa upplysning om, hvarest Danskarne legat i
borgläger öfver vintern, troligen 1612, emedan Svenskt krigsfolk
inqvarterades i orten, hösttiden samma år, till gränsernas bevak-
ning; men i räkenskaperne finnes ingen anledning att böter,
hvilka ålades dem, som vänligt emottog fienden, för slike brott
blifvit uttagne och redovisade.
Några gerder synas icke vid detta krig hafva utgått, men fien-
dens härjningar voro tillräckliga. Många böneskrifter om lindring
1 skatter ingingo från menigheten och synnerligen bads om för-
skoning från utbetalning af den så kallade Elfsborgs lösen; hvil-
ken utgift folket i allt fall med så mycken vedervilja erlade. I
de flesta andra fall beviljades lindring, men ej i Ellsborgs-lösen.
Det fortfarande Polska kriget gjorde dock längre fram en och an-
nan gerd nödig. Ar 1615 utgick äfven en bröllopsgerd (den
första af detta slag, som omtalas) till Konungens syster, Prin-
sessan Catharinas förmälning. Den märkligare af krigsgerder un-
der denna tid, var den af 1618, då 4 bönder skulle lägga 1 ox-
hud, 2 bönder 1 kohud, eler ock 1 bockbud af 4 bonde,
hvilka budar skulle beredas till krigsfolks behof.
Gerders utkräfvande blir allt mer och mer sällsynt, troligen en
följd af den bestämda månadshjelpen. Sådant kunde, i följd deraf,
numera blott vid utomordentliga tillfällen komma i fråga och då
alltid mot framdeles afkortning på de ordinära skatterne. Konung
Gustafs behof af hästar till sitt rytteri, hade väl föranledt åläg-
gande för Fogdarne att anskaffa sådane; men emot kontant be-
talning. Skrifvelsen härom är af den 16 Aug. 1614 och under-
tecknadt af Riks-Råderne Hans Åkesson och Nils Andersson, deri
fogdarne bannas, för det de försummat den anbefalde upphand-
lingen af hästar och, yttrar Rådet i brefvet: ”hyarföre dhe en
gäng skulle bliffue njupne i öhret så att det skall blödhe:” troli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
