Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Att bondhemmanen icke mera skonades än kyrkorne, faller af sig
sjellt. Den vid detta tillfälle, från Sandvik borttagna kyrkoskru-
den, återlöstes sedermera. Rogberg säger att detta skedt af Drott-
ning Christina, men enligt kyrkoboken är derföre betalt 12 RB:dr
af kyrkans medel... Det var likväl af smärre ströfpartier som desse
illbragder utöfvades.
Genom den lyckliga utgången af de krig, Konung Carl Gu-
staf utförde fingo Danskarne, som bekant är med förlusten af
Halland, Blekinge och Skåne, återgälda det onda, deras oupphör-
liga sköflingar tillskyndat Sverige. Härigenom aflägsnades också
all fruktan för Västboerne, att, oberedde och i första ögonblicken
af ett utbrytande: krig, emellan dessa båda rikena, se sig öfver-
rumplade af fiendtliga skaror. Anledning förekommer icke heller,
att sedermera någon fiende inträngt inom Västbo gränser. Vis-
serligen börjades äter 1675 ett hårdnackadt krig emellan Sverige
och Danmark, men som, hvad historien ger vid handen, krigs-
rörelserne hufvudsakligen hvälfde sig i Skåne, Vestergöthland och
utmed Norska gränsen, synes Västbo under detsamma hafva und-
gått fiendtliga besök: så mycket troligare, som Svenskarne der-
under innehade Halmstad. Enligt fornsägen i orten lärer likväl
derunder en Dansk trupp inkommit, för att brandskatta. Dan-
skarne hade lägrat sig i Refteleds by och anföraren gifvit befall-
ning, att en viss summa penningar på bestämd dag skulle leve-
reras, om bönderne icke ville se sina hus plundrade och brände.
Underfogden Trulsing hade emedlertid om natten samlat en stor
hop bönder i en skogsdunge i Refteleds gerde. I god tid på mor-
gonen red ”Trulsing fram till Prestegården, och begärde få tala
med anföraren, hvilken slutligen utkom, men blef af Trulsing ge-
nast dödskjuten. Det andra skottet lossades i luften, såsom sig-
nal, då bönderne framrusade, ihjelslogo större delen af Danskarne
och drefvo de öfrige på flykten.
Den äldsta jordebok öfver Vestbo, som finnes i Kongl. Kam-
mar-arkivets vård, är af år 1538. I denna hafva väl byar och
hemman erhållit namn, men deras storlek antecknas icke på an-
nat sätt, än hela och halfva bönder; mindre hemmantalsbråk
funnos då icke. Smärre lägenheter kallades torp. De antecknas
nu, under flere rubriker, Aret 1540 funnos i häradet, enligt en
då skedd jordransakning, 333 hela och 74 halfva skatte-hemman,
7 nybyggde gårdar och 13 ödesjordar, 6 kronobönder, 54 hela
och 44 hallva kyrkohemman, 18 klosterhemman, 3 biskopshem-
man, 7 prebendehemman, 370 hela och 38 halfva frälsehemman,
samt 18 Kongl. Maj:ts egne landtbönder. Trettiotyå hemman och
3 torp, kallas Danskt frälse. Sätesgårdarne äro icke antecknade.
Härefter och ända till 1632, då Jordboken ändtligen erhöll en
ordnad form, eller närmast densamma som hon intill våra tider
LE jr udergingg hemmanen ständiga förändringar, såsom från
ster, biskopps, kyrko och prebende till krono, dels från krono
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
