Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
alla dagsverken i Långaryds socken, stadfästades i sin förra för-
läning, bvilken skulle till kronan återfalla, derest han afled utan
manliga bröstarfvingar. Enkan fick sedermera behålla samma
förläning. Olof Hård, som varit fången i Ryssland, bekom 1600
Vilstads och Refteleds socknar i förläning. För rustning till Stån-
gebro slag fick Erik Pedersson St. Gadle till sätesgård. Erik Stolpe
tillades 1599 Eseryd och Holkhult i Lång. socken till sätesgård.
Samma år fick Nils Sjöblad Tunåker äfven till sätesgård. Ar 1613
bekom Ryttmästaren Handt Skinnebo, Bo, Västerås, Smederyd,
Sunnerö; 1 gård i Husaby, 4 gårdar i Tjust, i Bolsmö socken,
samt Valsnäs och Gullanabba i Unnaryds socken. Samma år fick
Joachim Henriksson 4 gård i Långaryds, 2 i Burseryds, Arfvidabo
och Kalset i Vilstads samt Thorsgård i Ahs’ socken. Ryttmästaren
Joh. Henriksson fick 1614 4 i Elmås samt 2 hemman i Albo, 1 i
Kulltorp, 2 i Tyngel, Kulltorps socken, 2 gårdar i Rannas Thorsk. soc-
ken, Mellanlida i Burs. Mulakull i Vilstad, Hörebo i Sandviks samt Hag-
hult i Hestra socken, på bebaglig tid. Den märkvärdigaste i rä-
kenskaperna sedermera antecknade förläning var Drottn. Christi-
nas till Gouv. Dureel, af Källeryds by, 7 Mantal. Ar 1580 er-
bjöds adelsmännen 41 skattehemman för hvarje häst med karl,
som de utrustade, deraf också många betjenade sig; 27 hemman
hade under Kon, Eriks och Johans tid, bortsälts. Det är tvifvels-
utan på detta sätt de många små säterierna af 4 hemman i Väst-
bo uppkommit, hvilka icke äro större eller bältre än hvarje an-
nat hemman i orlen.
Bondaryd i Båraryds socken gafs af Konung Eric såsom frälse
till en Erland Zachrisson, hvarjemte sköldebref följde, det enda
som i kammararkifvets handlingar för denna tid förekommer. Brel-
vet innehåller hufvudsakligen följande: ”Och schall han vare för-
plichtet att hafva ett harniske såsom en dubbel soldier egner och
bör, en spets, en undervärje, lifgördel och svärdtaske, och nehr
han så kommer på munstringen, schall honom giffues sold 3 da-
ler i månedhen; får han kost, 6 mark, så schall han och hans
rette brystarffuingar hauffue rett att före skjöld och hjelm , en bli
och gol hjelm och på hjelmen en försillred arm och tu vädur-
horn”; blef han urståndsatt att göra tjenst och icke hade till man-
naår kommen son, som frälset uppehålla kunde, så skulle hustrun
njuta frälset till dess sonen var kommen till manliga år. Ville de
åter icke uppehålla frälset, (utgöra full rustning) så kunde de af-
säga sig detsamma och skatta som bonde. Hade Erland döttrar,
så egde deras män samma frälse uppehålla om de det ville, men
med skyldigheter, som fadren hade sig iklädt. Erland lärer hvar-
ken haft söner eller mågar, som efter honom förmådde uppe-
hålla frälset, emedan Bondaryd för längre tid tillbaka finnes an-
tecknadt såsom kronoskatte.
Den politiska indelningen undergick i början af Gustavianska
perioden oflast förändringar. År 1538 voro Västbo, Östbo och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
