Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
sjelfva bilden. Svårligen undgår man att vid stenens betraktan-
de anse den såsom ett embryon af nordisk bildande konst. Han
står alldeles ensam på sin bergsrygg.
I ett berg på Segbjörnsarps egor, kalladt Drögåsa kullar, synes
djupa fåror, liksom efter medar på en släda i mjuk snö. Enligt
folksägen har en Jätte här framkört med ett lass på drög (ett
slags groft släddon) så tungt, att medarne nedskurit i berget,
Komministrar. (Se föregående).
114:0 Råfteleds Socken. Denna Socken har i äldre tider gifvits
mänga namn deribland äfven Räfyvyekulla. Sagan förmäler nemli-
gen, att, sedan ett par unga oxar, med sitt lass lössläppte, här
stannat och dermedelst utvisat kyrkans blifvande plats, man fann
att räfvar i samma sandkulle haft ide. Härifrån Räfvekullen,
hvilket sedermera förändrats till Refteled. Hellre likväl torde
namnet, liksom så mänga andra i orten, härstamma från Anglo-
sachsiskans Reafan — röfva, Reafane = röfvare. Reall-on-ed =
röfvad och således, Röfvarekullen i stället för Röfvekullen. Han är
helt och hållen omgifven af mossar och kärr; var han derjemte
skogbeväxt, så kunde något bättre tillhåll för röfvare icke letas.
Socknens fleste hemman ligga i Byelag. Hakarp, Väh, Rälfteled,
Dye, Ölmestad, Melby och Väcklinge Byar, hafva stenfria inegor
på sandmylla, hvad åkren beträffar samt mycken äng på lerbot-
ten, ehuru sank. Nennesmo, Nöbbeled och Roplinge inegor äro
deremot stenbundne. De förstnämnde byarne kunna, i anseende
till inegor, rätteligen kallas slättbygd; men de hafva, liksom de
sednare, tillräckligt skog, bestående af mager och stenbunden
mark. Nennesmo Bys halfya utmark ligger dock på en sandmo,
fordom tillhörig denna, jemte löfsås och Klo i Anderstorps Soc-
ken, samfält kallad, Glosschelle. En källa på denna mo har det
äfven egna namnet Glörje. Källan är starkt mineralisk, uppflyter
med en åder liknande en liten bäck, hvilken likväl omkring 30
alnar från källan går ned i jorden och blir osynlig. Man samla-
des fordom vid källan midsommarnätterne, ofrade, drack och för-
lustade sig. Nu mera sällan. Författaren sjelf, törstig, har drue-
kit derutur. En stor mosse ligger bredvid och är troligen den
som dricker vattnet. Också har en betydlig del af denna mos-
se myrmalmslager till botten. |
Vid Ölmestad by är Häradets Tingställe, Äfven år här Gästgifvare-
gård, från hvilken skjutsas till Gisslaved 43, mil, till Forsheda
11/3, till Lanna 1 7 och till Kappeled 1 Y, mil HEBtt litet stycke
söder om Refteled afviker Häradsvägen åt Långaryd, samt ett par
hundrade alnar vester om, åt Vilstad och Kappeled. Från lands-
vägen vid Nennesmo by går sockneväg till annexan Anderstorp.
Refteieds Socken gränsar i norr till Anderstorp, i öster till Bre-
daryd och Åhs, i söder till Kållerstad och Långaryd och i vester
till Vilstad och Båraryd. Egenteligen gör Nissaån gräns i vester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
