Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
tvenne ganska höga aspar med klotlika kronor, hvilka synas på
långt afstånd rundt omkring. 1 nämnde by heter en af gårdarna
Uddagården. Udde och Otto äro ett och samma. Otto uttalas i
Västbo Odde. Således Uddagården, Oddursgärd. Kanske var det
här Stark-Oddur höll envige med de tolf kämparne (se nordiska
kämpadater) hvilka alla han dödade; befalte derpå sin vapendra-
gare döda honom sjelf och då han föll, krossades i fallet denne
till döds.
3:0 Vid hemmanet Gösbo (Gössbo) finnes äfven en helig lund,
utan andra helgedomstecken. De mänga befintliga heliga lundar-
ne i Västbo styrka, att Agrotera eller Diana, (Månan) här allmän-
neligen dyrkats.
4:0 På ljungheden emellan Thorskinge och Rannäs sjö äro
2:ne storre griftkummel, men ej särdeles höga, af hvilka det ena
kallas Böa och det andra Grunnerör. Anledningen till det förras
namn är ej kändt, men om det sednare är sägen denna.
En konung vid namn Thore bodde i trakten al Torskinge,
hvars Drottning hette Dana, deraf Dannäs. De hade 2:ne dött-
rar. Den äldsta kallades Grunna och den yngsta Rahna. Grun-
na var ganska ful men Ralna tvert deremot vacker, Rahna fick
naturligtvis friare, blef förlofvad och dag var utsatt till bröllop-
pet. Lika naturligt intogs Grunnas hjerta af afund mot systern.
Dennas demon i menniskogestalt förledde Grunna till det be-
slut, att förgöra den lyckliga, i hvilket afseende hon lockar hen-
ne ned till den närbelägna sjön att bada, derunder Rahna skul-
fades ut på djupet och drunknade. I ögonblicket skyndar Grun-
na hem, ikläder sig Rhanas brudskrud och vigseln med henne
i stället för Rahna försiggår. Men Rahna dog icke genast, utan
gaf nödrop. Dessa hördes af en närboende fältmusikant. Af
denne upptogs hon utur sjön och, ehurwredan död, bars hem i
hans hydda. Han kunde likväl icke återkalla den flygtade anden,
hvarföre musikanten uppstämmer liksången. I samma stund för-
vandlas Rahna i en välklingande luta. Med lutan begaf sig mu-
sikanten till bröllopsgården för att qväda. Vid första qvädet
förblef Grunna lika munter, vid det andra blef hon allvarsam
och darrande, men vid det tredje föll hon död ned på golfvet.
Brudgummen, hvars namn skall hafva varit Bolm eller Bolmer, upp-
täckte nu bedrägeriet och begaf sig på vikingafärder. Rahnas
broder hette Göthe (se ofvanföre — Gösbo). Sängaren som upp-
tagit liket, men ej kunde skaffa detsamma till rätta, ’såsom för-
vandladt i den luta hvarvid han sjöng, misstroddes hafva del-
aktighet i mordet och hvarom slägtingarne rädgjorde, på skar-
knallarne, än i dag kände. Utgången är obekant, men Gumme eller
Unne, Grunnas lömske rådgifvare, som for att döda sångaren, hvil-
ken på brudfärdshallen, äfven bekant, sjöng Rahnas liksång och att
krossa den ångerväckande högljudda lutan, slungade ifrån Unna=
ryd en sten af en backstugas storlek mot musikanten, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
