Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
5:0 vita rör. Ett ganska stort griftrör af detta namn ligger
i rågången emellan Tannåkers och Flahults betesmarker. Ett styc-
ke härifrån i förstnämnda hemmans hage är en offerkälla, kallad
Pilekälla, och på Backegårds egor i oftanämnde by, åter en dylik
källa, uti hvilka man äfven än i dag offrar.
Komministrar.
1. Sveno Vexionensis, 1802. 2. Magn. Vietius, 1738. 3. Pet.
Palmlöf, 1738. 4, Johan Sexelin, 1781—94. 5. C. H. Rosenblad,
1795—1809, s. å. utnämd Pastor i Grenna. 6. N. Vieslander,
1810—12. 7. Jonas Blomen, 1844— 17. 8. Nils Ekedahl, 1818—
23. 9. Johan Fägerström, 1825—42. 10. C. Gabr. Hjelmerus, 1843.
$. 8. Berg- och Dalsträckningar.
Västbo härad intager de’i inledningen nämnde bergsträckor som lig-
ga i gränsorna mot Västergötland, emellan Bolmen och Vidöstern till
någon del, samt emellan Storån och Nissan jemte hela Nissadalen och
den del af Storådalen som faller inom häradets gräns i öster.
Den sistnämnda bergskedjan är afskuren genom en dalsänkning
från Nissan vid Nennesmo och Vilstad, hvilken går öfver Refte-
led och Ölmestad till Storån vid Forsheda och Fenestad, så att
denna egentligen utgör tvenne skilda bergskölar, och Nissa- och
Storådalarna sammanbindas till en enda. Den förstnämnda ked-
jan bar temligen hög resning, men sänker sig något mot Halländ-
ska gränsen. Dennas största höjder inom Västbo äro Högåsen
och Skrifvaregårdsberg i Våthults Socken, Hallaberget och He-
ligås i Vilstads, Hagalberget i Bosebo och Angsåsberg i Sandviks
Socken, hvilken enligt Hisingers uppgifter på Nissaflodens höjd vid
Gyllenfors, gå till 800 fot öfver hafvet. Norra delen af den af-
skurna mellersta kedjan har något högre resning. Lufveberget i
senhöga Socken är högsta spetsen i densamma, och om nämn-
de uppgifter äro riktiga, så är Lufyebergets i Åsenhöga höjd när-
mast lika med Tabergets. Åsenhöga Sockens betydliga upphöj-
ning är föröfrigt märkbar derigenom, att ingen enda ström, icke
en gång en bäckrännil flyter inåt Socknen, utan alla der befintliga
strömdrag upprinna i dess egna höjder och flyta utåt i alla vå-
der streck. Öfriga märkbara uppresningar i denna kedja äro: Gran-
åsen, Baståsen, Hjortaberget, Trollaberget, Trolseboås och Blåkul-
le i ’samma Socken, Förekullsberg i Gnosjö, ’Tranåsen, Elmåsen
och Lannberg i Kulltorps, samt Enskällabo och Löfåsberg i Bre-
daryds Socken, hvilka gå till emellan 200 och 1000 fot öfver
bafyet. Den södra afdelningen har ej så skarpa brytningar som
denna, utan är mera utbredd, temligen jemt emellan Bolmen och
Nissaån. De märkhbaraste höjder härstädes äro vid Bägaryd i
Refteleds och Hyringsberg i Jälluntofta Socken.
Nissadalen är helt smal vid norra gränsen men utvidgar sig hastigt
ända till mot Löfåsberg, der han sammanfaller med ”förutnämnde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
