Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
ven minst 1000 tunland, med en botten af ett qvarters djup
stenfri sand på lera. Öfriga hälften utgöres af slättmossar. På båda
sidor om Visskån träffas några smärre fält med lera utan
kärrjordsbetäckning. Men de hafva icke heller någon annan he-
täckning och duga således icke att odla, utan att starkt uppblan-
das med annan jord, hvilket är noga undersökt, Några andra växter
finnas icke heller derpå än ljung och martallar. De hafva förblifvit i
detta skick kanske i årtusenden. Den alltid skyndsammare bildnin-
gen af mossar och kärr på de öfriga lerorna, var således en väl-
gerning af naturen, emedan dessa utgöra en tillräcklig blandning
till lerorna för att göra dem fruktbara då de odlas. År 1826 i
September höllo, på Kongl. befallning, Landshöfdingarna i Jönkö-
ping och Vexiö sammanträde med allmogen omkring dessa sjöar
för att söka få sänkningen förverkligad, men de för saken niti-
ske voro för få, så att frågan måste nedläggas. Nu hafva några
unga kraftfulla viljor tagit initiativet och allmogen har visat sig
mera mangrant villiga för företaget, så att det är hopp om alt
snart få se sänkningen af dessa sjöar sättas i verkställighet; en
sänkning, som har yvidsträcktare förmån än troligen någon al de
hittills i Sverge skedda sjösänkningar. På höjderna är ler högst
sällsynt och måste köpas till behöfliga murarbeten. Lerorna
äro visserligen icke ibland de goda. Ett tegelbruk är väl an-
lagdt i Vilstads, samt en krukomakareverkstad i Refteleds Socken,
men tegel och kärl blifva icke rätt goda. Hafva Ierorna tillräck-
lig sand- eller kärrjordsbetäckning, så äro de likväl bättre bottnar
för åker än gruset och vida bältre än mjälsanden.
: $. 12. Klimatet.
Den som en längre tid vistats under andra klimatiska förhål-
landen och kommer att bo några är i Västbo, skall lätt inse den
betydliga skillnaden, särdeles om man derjemte lager växtlifvet
i betraktande. Men äfven inom sjelfva orten finnas skiljaktighe-
ter. Oftast faller regn på slätterna eller i dalarua, då det snö-
ar särdeles i norra bergstrakterna, och man åker på släda i de
sednare, under det man måste taga till vagn i de förra. Al sam-
ma orsak får alltid slättbon begynna sitt värbruk minst 8 dagar
före bergsbon. Det faller af sig sjelf, att islossningen sker förr
ä det ena än det andra stället. Tiden, derföre är svår alt be-
stämma, men försiggår vanligen i slutet af April. Man har till
och med trott sig märka, att islossningen i Vettern, oaktat på
nära en breddgrads mellanrum, inverkar på en tidigare eller se-
nare vår i Västbo.
Svårligen lärer det kunna motsägas alt det äro de mångtu-
sentaliga mossarne och kärren, med de ofantliga massor af
vatten som de qvarhålla, hvilka på ett betydligt sätt försämra
ortens luftstreck. Huruvida icke det myckna i jord och vatten
befintliga upplösta jernet kan härtill medverka, är visserligen en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
