Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
öfver ämnet torde dock icke vara så längt utom gränsen af en
beskrifning ölver en fattig landsort.
Klyfning och jordafsöndring betyda långt ifrån detsamma på
det ena som på det andra stället. I trakter der stora usmarks-
vidder förekomma, af hvilka, i deras närvarande skick, egarna
icke hafva det ringaste gagn, vore väl ingenting lämpligare än
att derifrån afsöndra större eller mindre stycken, om den eko-
nomiska lagstiftningen aldrig så litet underlättade det. Har en
jordegare ingen den ringaste nytta af ett stycke jord, det vill
säga bidrag till sina skattebördor, så är det i sanning svårt alt
säga, hvaruti den skada består, som dennas afsöndring förorsa-
kar. Det är naturligtvis lagstiftningens fel om de tagas för små
och utan klok och säker beräkning. Det är Rikets Ständers, att
innehafvaren af lägenheten får begynna draga skattebördor in-
nan han väl hunnit instänga densamma. Utom dessa nödgas han
ändå svälta ett par är innan afkastningen skyddar honom deri-
från. Jemte statsbidragen ligger räntan för de för lägenheten
utgilna penningarna honom till last. Ger lägenheten några skäp-
por säd och han genast skall utbetala dem, så är lätt insedt, att
missbelåtenhet med den ställning uti hvilken, stödd af hoppet på en
lyckligare utgång, han kommit, skall infinna sig. Liknöjdhet vid allt
blir missbelåtenhetens följd, och slutet, det så ofta begagnade, men
lika ofta misslyckade palliativet mot lifvets bekymmer, spritgla-
set. Detta allt skulle troligen icke hända, om behörig frihet
lemnades honom. Under förutnämnda för landtmannen så lysan-
de tid skedde en mängd afsöndringar, under namn af förpant-
ning på vissa år mot försträckta penningar. Vanligen utlofvades
3 procents ränta för de penningar som mot pantjorden lemna-
des, i fall hemmansegaren ville densamma återlösa, och för all
eludera lagen om skattskylldig jords förminskning, bestämdes nå-
gon liten skatt till hemmanets innehafvare. Tidsomständigheter-
na gynnade företagen. Man fick också se de vackraste lägenhe-
ter uppstå, tillräckliga att hyardera underhålla ett hushåll af 3 till
5 personer, och det å ställen hvarest några år förut tjädern spe-
tade i de der stående lummiga granarna.
Lagen mot slika alsöndringar var emellertid gällande. Något
undantag fans icke för de fall, att det afsöndrade var till alldeles
ingen nytta för honom; som afsöndringen gjort. Nybyggena be-
gynte lysa i nykomna egares ögon. Maångfaldiga rättegångar upp-
stodo i följd deraf med påstående om deras återlösen, Lagen
var klar. Således måste förpantningshafvaren lemna en lägenhet;
den han med sveit och möda bebyggt och odlat, och intaga back-
stugan. Han återfick väl sina utlagda penningar; men utsläpad
på den förra lägenheten, var det ej så lätt alt begynnaw och verk-
ställa upparbetning al en ny. Ånnu flera uslingar skall måhända
den lag skaffa samhället hvilken bjuder, att vid förpantningsårens
slut de afsöndrade lägenheterna skola utan ersättning återlemnas. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
