Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
om förmånerna af de nya brukningssätt och jordbehandlingar hvar-
om han hör talas eller ser använda framför de gamla, bindrar
alltid deras antagande och han afviker ogerna ifrån fars och far-
fars sed. På frågan hvarföre han icke gör mer åker? har alltid
det svaret följt: det vore godt att kunna gödsla den åker jag
har! Far och farfars far, sådde all sin åker årligen och bergade
sig. Således bär sig naturligtvis icke något annat. Västboen hade
också kommit derhän, att tro, det hans jord icke kunde bära
annan slags: råg än vårråg och så kallad höst- eller svinråg, som
sås i October och November. Man är likväl nu mera öfverty-
gad om motsatsen.” Det var 1826 års missvext, som hufvudsak-
ligen stadgade denna öfyertygelse. Ganska många bönder för-
mådde icke att följande vår beså all deras åker. Den osådda
fick emellertid ligga i trädde och af hvilken större delen i rät-
ter tid besåddes med larsmässeråg och denna sådd lyckades al-
lestädes väl. Utom på Dannäs och Skedingsnäs fanns för 20 år
tillbaka knappt någon Herregård hvarest all åkerjorden ordent-
ligt trädades. Nu hafva flera egendomar emottagits af unga ega-
re, hvilka följa sin tid och hos hvilka allmogen således har att
erhålla ej mindre modeller på tjenlig åkerbruksredskap än under-
visning i bästa sättet att behandla åkerjorden.
Litet och mindre mustigt hö samt dåliga beten tvinga Väst-
boen alt pålägga smärre kreatur. Emedan sanket är det bufvud-
sakliga af hemmanens afkastning måste han tillsätta så många
kor som möjligt. Således kommer åkerbruket till korta, i brist af
starkare dragkreatur. Kon får följaktligen oftast företräda oxens
ställe eller ock ensamt hästen. På vissa trakter är hästen förvi-
sad och man har i stället unga oxar. Jorden köres således grundt,
hvadan djupare gående rötter af ogräs icke äro åtkomliga af ärj-
kroken och myllan blir föga djup. En följd häraf; äfvensom ge-
nom det årliga sädet, är ogräsets frodande. Ensädet lemnar ock-
så ingen annan tid öfrig för stenbrytning, dikning och annat ar=
bete på åkerjorden än de korta höstdagarna:; Med dikning be-
fattar sig icke heller Västboen och han kan knappast göra ett
dike, mindre att väl afpassa dess läge. Han säger sig icke haf-
va råd att taga diken af sin lilla åkerjord. Täckta diken vore
således här på sitt rätta ställe. Anläggas diken, så lemnas ge-
menligen en bred ren emellan åkern och diket, af fruktan att
fettman (kälan) skall bortflyta i diket, så alt åker och äng alltid
« Efter af förfaltaren afslulat storskifte i Nickelsbo Unnaryds Socken
år 1824, förmådde han bonden derstädes, Mårten Person, (en klok och
driftig man och hvilken hos Hushållsällskapet styrkt sig hafva utur sina
4 geometriska tunland åker, sprängt, brutit och bortfört 13,000 lass sten),
att träda och med larsmässeråg beså ett stycke jord af 6 eller 8 kapl:d.
Året derefter tackade han högtidligt för lärdomen, försäkrade alt rågen
gifvit honom 18:de kornet och att han hädanefter aldrig skulle underlåta
trädning. Flere lärer sedermera följt exemplet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
