Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
som icke selt Västboernas ängar kan ej göra sig begrepp om
deras i allmänhet dåliga beskaffenhet. Svärligen skulle en jord-
egare från vära i denna omständighet bättrre lottade orter, vilja
för det hö som skördas, förmås betala de dagsverken som till
dess af- och inbergning åtgår. Vi kunna icke med tydligare ord
teckna samma beskaffenhet. Ett exempel torde dock böra följa.
Nennesmo by i Refteleds Socken har en äng, utom ängvallen i
gärdet och omkring husen samt vid åarna, som håller i vidd
1,800 tunland. Nennesmo ängar hafva också vunnit en viss rykt-
barhet. Endast 500 tunland häraf, är allt hvad som kan nyttjas
såsom slottervall. — Det öfriga består af antingen uppskjutande
bergspetsar, hyaromkring större eller mindre sandmassor sam-
mandrifvits, och utgörande lika stora ljunghedar eller ock mossar,
dels släta dels beväxta med skog och dels af sådan beskaffenhet,
att vi ej hafva ord för deras benämning. Man föreställe sig t.
e. elt för ögat synligt jemnt fält, som ensamt består af tulvor, så
höga alt de räcka en person till knäet och deröfver. Emellan
tufvorna äro hålor af knapp fotsbredd. Stiger man med foten på
tufvan så går hon omkull, liksom personen som stiger derpå, om
han icke säkert balancerar. Tufvan är beväxt med hvitmossa,
tåg och hjortonblad. 1 smala långa remsor emellan större och
mindre fält af så beskaffade odugligheter ligger denna äng deraf
oftast flera tunland måste öfverfaras för att få ett lass mager starr.
Då författaren afmätte denna mark måste egarne till hvarje rem-
sa, ofta bred, ofta smal, närvara för att utvisa gränsorna hvaref-
ter do brukade slå eller hvilket som borde anses för slottermark
eller icke af denna besynnerliga blandning. För någon annan
var detta icke möjligt emedan genom den tång och nägra starr-
strån, som skjuta upp emellan tufvorna, det hela på något afstånd
har utseende af ett ängfält. En störe del af byns äng ulgöres
al så kallade vekar eller uddar utmed Nissaån, hvilka medelst
äns öfversvämning, erhållit någon matjord, så att gräs derpå kan
växa. Ans lopp öfver egorna utgör en längd af 9000 alnar. Nännes-
moån sträcker sig deröfver på en nära lika längd, vid hvilken dyli-
ka yekar begagnas till slottervall. För att få tillsammans det
magra höfodret måste egarne först och främst hit och dit öf-
verfara förstnämnde ofantliga vidd med slotterlien och räfsan
samt sedermera utmed åarna, en sträcka af 14 mil på dessa vekar,
som stundom ligga 2 mil bort ifrån hyn, hemta föda till ett
antal klafbundna kreatur, som ej uppgår till hälften af det antal,
hvilket, enligt skattläggningsmethoden, bör vara till en jordlägen-
het som vidhäftar skatter för helt mantal. Om vi undantaga den
ofantliga vidden, så äro de flesta hemmanens ängar i Västbo al
ofvanbeskriflna beskalfenhet. på de nämnde vekarne erhållas dock
temligen godt hö.
Samma tillsättning af flere kreatur än som på en hemmans-
lott egentligen eller i förhållande till jordens beskaffenhet borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
