Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Jordarternas indelning och olika värde för jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordpartiklarnes beskaffenhet i berörda hänseenden indelar
man jordarterna på följande sätt.
1. Lerjord, som består af fina bärgartssmulor och
lerpartiklar i nyss antydd bemärkelse. Lerjorden har
sålunda en mycket finfördelad sammansättning och är i
fuktigt tillstånd seg, i torrt tillstånd hård och tät. Allt
efter mängden af lerpartiklar, uppstår lätt eller styf lerjord.
Styf lerjord består af mer eller mindre uteslutande
lerpartiklar och innehåller minst 50 proc. sådana. Denna
jordarts egenskaper framgå redan af namnet, angående
hvars betydelse vi hänvisa till föregående kapitel. För
öfrigt är den styfva lerjorden mer eller mindre
ogenomtränglig för vatten samt är allt efter läget en mer eller
mindre kall jord; denna jordart är vanligen af mycket
fördelaktig kemisk sammansättning, och särskildt är detta
fallet med den kalkrika lerjorden, som brukar benämnas
lermärgel.
Lätt lerjord innehåller mindre rikligt med lerpartiklar
(under 50 proc. sådana) samt dessutom slam- och
sandpartiklar, hvilka bidraga att göra denna jordart mindre seg
samt mera genomtränglig för vatten. Den lätta lerjorden
torde oftast vara, hvad vi i föregående kapitel kallat svagt
genomsläppande. Redan i själfva namnet ligger uttryckt,
att denna jordart är lättarbetad, och denna lera är ej
häller så motståndskraftig mot torka, som den styfva
lerjorden. I kemiskt hänseende är den lätta lerjorden at
mycket växlande sammansättning; den kan sålunda vara
såväl kalkrik som kalkfattig, men öfvergår mera sällan
till märgel, och är vanligen fattigare på kali och
fosforsyra än den styfva lerjorden. Alla leror äro ursprungligen
kväfvefattiga.
2. Sandjord består af fina, hårda bärgartskorn,
sandpartiklar, som i fuktigt tillstånd klibba löst samman och
i torrt tillstånd sönderfalla till en pulfverformig massa.
Lerpartiklar träffas endast obetydligt i sandjorden, men
det förekommer dock öfvergångar mellan sand- och lerjord,
som man kallar sandblandad lättlera, om lerpartiklarne
utgöra omkring 30 proc. samt lerblandad sandjord, då
ifrågavarande partiklar endast uppgå till omkring 15 procent.
Sandjorden är merendels svagt genomsläppande och har ej
förmåga att i sig upptaga och bibehålla större
vattenmängder, men förhåller sig fördelaktigt till värmet, alldenstund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
