Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 5. Åkerjordens grundförbättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5. Åkerjordens grundförbättring.
Den jungfruliga marken kan visserligen vara af högst
olika produktionskraft, såsom också framgår af den
skiftande yppighet, som den vilda växtligheten antager, men
åtminstone i vårt land torde det höra till undantagen, att
någon jord kan frambringa grödor af kulturväxter, utan
att en rad af anstalter fogas, för att förbättra marken dels
i fysikaliskt, dels i kemiskt hänseende. För dessa arbeten
af mångfaldigt olika slag kan det omöjligen gå för sig att
redogöra i detta sammanhang, och det kan ej här blifva
fråga om att anställa någon pröfning af de olika metoder,
som i olika trakter och under olika förutsättningar
användas. Allra minst medgifver utrymmet att redogöra för
de många metoder, som stå till buds för markens
förvandling från jungfrulig till kultiverad jord eller de s. k.
nyodlngsarbetena, och hvad öfriga jordbruksarbeten beträffar,
måste vi inskränka oss till en kort öfversikt.
a. Åtgärder för reglering af markens vattenförhållanden.
Det är redan antydt, hurusom vattnet spelar en
mycket stor roll i växtkulturen, dels såsom ett viktigt råämne
för framalstrande af organisk substans, dels såsom en
drifkraft eller rättare sagdt ett medium för naturkrafternas
värkningar i jordbrukets tjänst. Men lika nödvändigt,
som det är att alltid hafva vattentillgång i jorden, lika
nödvändigt är det, att denna noga regleras, enär eljes
vattnet värkar i hög grad hämmande på grödornas
utveckling. Genom närvaro i jorden af för mycket vatten hindras
luftens tillträde till rötterna och det dem omgifvande
jordlagret, hvarigenom dels växterna hota att kväfvas, dels
de i jorden förekommande råämnena ej kunna frigöras
från de såsom växtnäring mer eller mindre olämpliga
föreningar, i hvilka de uppträda i jordpartiklarna. Den
beståndsdel i luften, som i båda de nu antydda fallen är
värksam såsom en jordbrukets drifkraft af hög rang, är
syret, en gas lika nödvändig för underhållande af växtens
som djurets lifsprocesser. Den lifsföreteelse, som hos
människor och djur är känd under namnet andning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/akerjord/0020.html
