- Project Runeberg -  Åkerns sagor. Spridda drag ur odlingshäfderna och folklifvet på Gotland /
3

(1876) [MARC] Author: Per Magnus Arvid Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svärdet öder,
Plogen foder.

Samhället i hednatiden var en blodsåker utan stängsel och frid,
pä hvilken väl spridda så-korn utkastades, men blott sällan några
få fingo mogna till skörd. Ty det var antingen qvinnans svaga hand
eller den ovillige usle trälen, som sådde; men den s. k. frie mannen,
husbonden, den hårde vikingen, som trampade åkerns gröda. Ty
våre fornfader »ansågo för nesligt att förvärfva det med svett som
de kunde taga med blod»1): alla kände det gjutna blodets ära, men
få äran och välsignelsen af mödans svettdroppar; och, under det att
man allestädes hittar gamla stridsvapen, är det ytterst sällan man
funnit ett redskap för fredens värf. Derföre är det vida lättare att
teckna våldet och förödelsens styggelser, hvarom allt vitnar, än de
första svaga spåren af de fredliga yrkena, dem ingen aktade: dunklast
af alla sagor är den menskliga odlingens. Om det ursprungliga
arbetet med jorden tala blott några skumma sägner, åtskilliga husbruk,
som tyckas vara uråldriga, de hopkastade stajn-kalmarne s) och de
s. k. odlingsrören, ett och annat ortnamn samt de gamla bomärkena.
Dock kan man äfven af stadgarna i Gutalagen och Gutasagan, hvilka
ju afspegla vida äldre odlingsförhållanden, stundom med någon
säkerhet sluta till det forna tillståndet i detta afseende, liksom ock
långt senare tiders erfarenhet städse leder till kännedom om
aflägsnare åldrar; och ej sällan upplyses mycket genom berättelser af
gammalt folk på bygden i våra dagar. — Man talar så mycket om
städerna och deras invånares bildning, seder, m. m.; må nu här för-

’) Tacitus, Germ.

2) Ett fullt spr&kriktigt bruk af den gamla Gutniskan kan ej här i akt tagas, ty
detta fornåldriga landsortsmål fordrar sin särskilda behandling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akersagor/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free