Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
säde"; eller: "Hvete kan man så sig till tiggare, men hafre till
adelsman"; "Arter skall man så på åkern så tunnt, att en gås kan ligga
mellan dem"; "Når Ajrik gir ax gir Äula kaka, och då får man snart
höra Sankt-Olofs-klockor"’); "Hafren är mogen när man slår i säden
med en hatt och får tre korn i den"; "kornet kan frysa af tre
gånger och ändock ge säd"; "Sankt Brita skall man lyfta rita2); "Att
mala ra sèd bittnar hvasken ej hålk ällar ej fålk"3); ungen skall aj
fara ur rajdret4) förr än han kan ßavva5); förr sade man: "De unga
skall man lära» De gamble skall man ära". — "Ingalunda vill jag
vara den sämste!" sad’ Hobergs-gubben, det mångvisa stor-trollet,
som bor i Hau-burgi vid Gotlands sydligaste spets; o. s. v., m. m.,
m. m.
Städse vet man mer om förstörelsens verk än om odlingens
n
gång i gamla tider. Men, när man känner Öns farliga läge samt
de ständiga öfverfallen och obarmhertiga plundringarna under alla
tidsskeden, kan man ock sluta till bondens ställning och
åkerbrukets tillstånd. Tidernas allmänna våld förlamade den fredliga
arbetaren: redan Hansans makt, som kom staden att blomstra,
låg tung på landsbygden och kyrkans yttre allt mer kostbara
herrlighet tryckte bonden hårdt, under det att de ständiga
våldsamma herrebytena, krigsfolkets strafflösa sjelfsvåld och
fogdarnas snikenhet oaflåtligen plågade allmogen8), som derjemte ofta
förderfvades af rysliga missväxter och nödår samt landsödande
farsoter. Jordbrukarens elände var bottenlöst, hvaruti blott någon
tillfällig lindring skedde, såsom under de Preussiska riddarnas
älskade regemente (1398—1408) och stundom genom de danske
konungarnas bemödanden, samt i senare tider under prins Karl Gustafs
’) Tråskvalarna (slagorna). 2) Sluta höstplöja stubb-åkern.
3) Att mala rå säd bottnar hvarken i deg-tråg (et) eller i folk.
4) Boet. 5) Flyga.
•) Se: Min Samfärdseln på Gotld i gamla tider (i Land o. Folk, sid. 101) om
"Herrgästeri" i danska tiden, t. ex. då landfogden Herman Jensen (fore 1645)
lade sig, sjelf 12:te eller 15:de, in på bonden och alldeles åt ut huset; eller
stundom kom åtföjd af sin husfru samt hennes pigor och junkrarna, med hästnr
och hundar, o. s. v.
Åkern» tagor. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
