Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
•
det nedbråkade träden i skogen och kornet, som då låg po slag
eller stod i stack, kördes omsider hem på släde och var mycket
skadadt, och 1740 och 1745 var en allmän fårdöd i Stor-Sudret,
hvarigenom folket miste sitt mesta födtråd. Från åkerbruket såg
Gotland många sina söner ryckas ut till 1741 års krig, och
likaledes till det Pomerska kriget (1757—62). Men deraf vanns dock
den nyttan, att, enligt sägen, det hemkomna krigsfolket medförde i
sina ränslar potates, hvarigenom denna växt alraförst spriddes på
Gotland. År 1757 var det en gruflig trång för brödföda, säden
kostade 16 dal. s. m. tunnan och kunde snart ej ens bekommas;
äfvenså följande året 1758, då det åter var en faslig nöd, som förr
aldrig timat på Gotland, att de fleste måste sälja sin mesta boskap,
då den öfriga störtade af hunger och alla unglam omkommo. För
sådana ofall och hotande svält samlade menniskorna hvarje år
allehanda växtämnen till nödbröd. Och, dess värre, sällan kunde
någon undsättning af säd fås, helst under krigstider. Ty någon
egentlig samfärdsel fans ej; så att, när den ene orten någon gång hade
öfverflöd, svalt den andre, och så tvärt om. Men ömkligast år det
att, efter allt krigselände samt skeppsfartens och handelns
förstöring, erfara Wisbys, den fordom så mäktiga Hanse-stadens
förnedring på 1720—30-talet, då de utsvultne och penninglöse
stadsboarne, tidigt hvarje år gingo på "bron" och vädrade efter de
"danska jakterna", som brukade komma med någon tillförsel af ost,
fläsk, smör, gryn, mjöl och säd till den nödstälda staden, och hvilka
skutor då lågo förtöjda längst in i Gamla Hamnen (hvarest nu länge
sen äro trädgårdar). Men alravärst var det dock när salt felade,
då folket måste till mats koka salt af sjövatten. Åter 1760 var det
ett svårt år, med så ovanlig värme om våren, att rågen tidigt gick
i ax, hvarpå d. 16 Maj kom ett stort snöfall med häftig vattenflod,
som förstörde hela årsgrödan. År 1763 var det allmän foder-trång
och svårt för lifsmedel, och 1769 likaledes, då "ag *), ekemossa,
’) Schoenus mariseus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
