Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Ännu länge drefs åkerbruket härstädes utan all egentlig insigt
och blott inom kretsen af fornärfd enfald. Detta gamla
hushåll-ningssätt har mången ännu lefvande antingen sjelf skådat eller hört
det beskrifvas af sina närmaste fäder. — Landet var genom långa
lidanden utpinadt, folket svalt och någon hjelp fans knappast.
Ganska många sågo hungersnöden för sig hvaije vår; derföre insamlade
man på hösten hvaijehanda till nödbröd, såsom oxel-bär, svin-bärx)
och slejar s), ängssyra samt hasselknopp och höfrö till gröt, m. m.,
men vanligen och mest ållon, som skållades, torkaàes, malades och
blandades i degen till det usla brödet, som deraf blef beskt, men
dock kunde ätas i nöden, helst det i alla fall var en kraftig föda,
hvarjemte enebär och purs plockades till dricka. Svårast var det
för den fattiga husmodren att under skarpa-tadivgen8) rädda
så-kornet undan de många hungriga munnarna. Men månget år
lyckades bonden än mindre sträfva öfver den svåra Ols-messo-kroken,
utan han måste under bekymmer i förtid skära den halfmogna
rågen. Eljest lefde allmogen mest af det tidsödande fisket, någon
själfångst och medelst forsling af kalk till hamnarna samt af
boskapsskötseln (eller egentligen fåren, som flerstädes var
hufvudnärin-gen), men städse synnerligast af skogen: allt sådant måste anlitas,
ej minst för att kunna skrapa samman styfrarna till skatten.
Derföre, under sådant landets ödesmål och stora vanmakt efter k. Karl
XII:s krig, väntade mången fattig bonde och, som sagdt, de fleste
Visbyboar med smärta på födevarorna med "de danska jakterna",
då allmogen för sina trävaror, slipsten, späck, fisk och ull tillbytte
sig sin nödtorft. Alla ville köpa säd, om den bara stode att få, ty
ortens åkerbruk och hushållning lågo nere: brist på penningar, brist
på föresyn och dåliga redskap samt isynnerhet bristande samfärdsel
voro dertill orsakerna. Endast de liöga sandåsarne, såsom nämndt,
vid de gamla landsvägarna voro af ålder odlade, under det att den
feta leran och fläskjorden der bredvid låg för fäfot. Derföre,
berättas det, att, när svenska kronan (troligen snart efter 1645) ville
finna någon grund för den nya skattläggningen, man efterforskade
’) Crateg. oxy. 2) Slån. 3) Den matlösa våren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
