Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
han då, som han brukade för att pröfva sina stengårdars styrka,
syntes vandra uppe på dem, uttyddes också detta såsom
egostolthet och högfärd. Allt derföre spriddes af illvilja och afund
mycket ondt tal om honom, eller att han bara af snikenhet att slå
under sig andras marker så ifrigt understödde det olycksaliga
skiftesverket; men hvilket var så mycket oriktigare, som just
egoskiftet skulle ge hvar och en sitt samt göra allt egenmäktigt
inkräktande omöjligt. Emellertid var verkligen Nore-gubben en bonde,
som ej var så litet fram om sin tid. Eljest var allt i hans hus
gammaldags: hans mor var den sista som red till kyrkan i
qvinno-sadel, och sjelf bar hau på ålderdomen yfvigt hvitt skägg, som var
så sidt, att det hängde långt ned på bröstet, hvarför han i
tysthet kallades "gamle Skägget" af sina många afundsmän, hvilka i
alla fall städse fruktade den myndige gubben.
n r»
Vidare var bonden Hans Jakobsson Ackes i Öja (född omkring
1747 och slutligen mer än 86 år gammal) en af dessa
öfvergångs-män bland allmogen, som från den gamla enfalden först lyfte sig
till mera förstånd i vårt hushållsväsende. Han var en tyst karl, af
kraftig vilja, och en sträng men förståndig husbonde; allt ting i
hans hus skulle gå på gamla sättet och alla ärkur förrättas i det
af ålder bestämda kretsloppet. Ofta brukade han enligt fornsed
skinnkläder, och på julafton lät han i stugan bära in jul-halm, men
som lades blott kring väggarna, hvaruti barnen hade sin ro och
sofvo under julnatten. Dock vidblef han ej af bara envishet det
gamla spåret, om ban såg att något godt och nyttigt kunde vinnas
genom ett nytt påhitt eller förändring. Väl kunde han sjelf ej
skrifva, men han tillät dock sina söner, som i smyg deri öfvat sig
tned kolbrända pinnar (ty papper och bläck fans då blott i
prest-gården) att jämväl få lära sig räkna i enkla tal af en båtsman:
och dermed blefvo två af dessa ganska dugtiga herrekarlar med
tiden. Men i afseende på hushållningen var Åckes-bonden
dess-mera en framtidsman. Så var han den förste i Öja som hade
järnaxelvagn, hvilken alla betraktade som ett underverk; och från
Öland hade han (1798) köpt sig ett par oxar, dem han länge körde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
